Gå direkt till textinnehållet

Två stora prisvinnare

– Omtumlande. – Oerhört smickrande.Reaktionerna är de väntade. Men årets vinnare av Stora Journalistpriset i dagspress, Aftonbladets Maria Trägårdh och Magnus Ringman, låter ändå inte händelsen stiga dem åt huvudet.

– Omtumlande. – Oerhört smickrande.

Reaktionerna är de väntade. Men årets vinnare av Stora Journalistpriset i dagspress, Aftonbladets Maria Trägårdh och Magnus Ringman, låter ändå inte händelsen stiga dem åt huvudet.

– Vi har precis börjat på ett nytt jobb den här veckan. Givetvis är det kul att folk läser och gillar det vi skriver om, men det viktiga för oss är att vi får fortsätta göra bra grejer, menar de.

Det var för en serie artiklar i våras om så kallade biobanker som de båda tilldelades Bonniers Stora Journalistpris.

– Vi tittade på ett annat ämne när vi av en slump kom in på biobanker, berättar Maria Trägårdh.

Sedan 30-talet lagras biologiska prover i biobanker från patienter som fått behandling. Syftet är att kunna underlätta framtida vård av patienten.

Den genetiska informationen i proverna har dock på grund av framsteg inom gentekniken blivit en het handelsvara. Bland annat vill privata företag som utvecklar mediciner ha tillgång till det unika materialet.

Maria Trägårdh och Magnus Ringman upptäckte att patienter inte blev tillfrågade eller informerade om att deras prov lagrades, och att de inte heller hade någon rätt att få dem förstörda. Privata läkemedelsföretag har fått tillgång till prover, och området har helt saknat lagstiftning som reglerar integritetsskydd och användning av biobankernas material.

– Vi insåg sprängkraften eftersom det var uppenbart att det berörde varenda svensk. En del av din kropp arkiveras och kan användas i genetisk forskning helt utan ditt lov – eller din vetskap, säger Magnus Ringman.

De två journalisterna gjorde en egen kartläggning av läget på landstingen landet runt. De åkte ut och intervjuade forskare, företagare och till och med nyblivna mödrar vars barns blodprover genast arkiverades.

– Forskarna var faktiskt mycket tillmötesgående. De var rädda för att forskarnas tillgång till proverna skulle begränsas och de ville att de etiska aspekterna skulle klaras ut, säger Maria Trägårdh.

Artiklarna ledde till att regeringen i höstas tillsatte en utredning för att se över lagstiftningen kring biobankerna – ett bevis om något på att de varit rätt ute.

De två har jobbat ihop med olika artikelserier på Aftonbladet under hela 90-talet, och spenderade två och en halv månad med det material som mynnade ut i de vinnande artiklarna.

– Vetskapen om att vi har resurser i ryggen har naturligtvis hjälpt oss när vi grävt i detta, liksom att vi haft tätt samarbete med två researchers, en redigerare och en fotograf, säger Magnus Ringman.

– Överlag finns det en väldigt bra laganda på Aftonbladet, och det har man nytta av då man jobbar med större grejer.

Båda nämner tidningens projektgrupp för längre jobb som väldigt inspirerande. Tanken är att man ur det ordinarie nyhetsflödet ska kunna fånga upp ämnen och händelser som lämpar sig för mer djupgående artiklar.

– Medarbetare som jobbar med nyheter kan komma med idéer om längre jobb. Projektgruppen ger alla journalister på Aftonbladet chansen att jobba mer långsiktigt, säger Magnus Ringman.

– Sedan är det viktigt att påpeka att inte alla grejer som tar plats måste vara grävande för att bli bra. Du behöver inte sitta på arkiv och rota fram offentliga handlingar alla gånger. En artikel som beskriver ett tillstånd eller en situation kan vara minst lika upplysande, säger Maria Trägårdh.

– Ja, ordet grävande är lite pretentiöst på nåt sätt, fyller Magnus Ringman i.

Att skriva reportageserier i kvällspressen ser de båda främst som en fördel.

– Vi har nog större tillgång till bilder än en morgontidning, säger Maria.

– Samtidigt har vi krav på oss att vara väldigt tydliga och att snabbt fånga läsarens intresse så att denne inte bläddrar vidare, säger Magnus.

De tycker dock inte att deras arbete står i någon motsats till det mer lättsamma och sensationsbetonade innehållet i Aftonbladet.

– Det ena utesluter inte det andra. Vi har sex, bantning, Lill-babs, Robinson och djuplodande reportage. Där finns vår styrka – bredden. Men det är sällan det kommer fram när man debatterar kvällstidningarna innehåll, säger Magnus Ringman.

Fler avsnitt
Fler videos