TUs nye ordförande: Vi ska prioritera tryckfriheten
Försvaret av pressfriheten är en av de viktigaste publicistiska frågorna. Det anser Tidningsutgivarnas nya ordförande Pär Fagerström. Han anser att många politiker på senare tid blivit moraliserande och kräver inskränkningar – och glömmer bort svensk grundlag.
Försvaret av pressfriheten är en av de viktigaste publicistiska frågorna. Det anser Tidningsutgivarnas nya ordförande Pär Fagerström. Han anser att många politiker på senare tid blivit moraliserande och kräver inskränkningar – och glömmer bort svensk grundlag.
Tidningsföretagen i Sverige tycker sig se en ökad mentalitet bland politiker och myndigheter att kräva inskränkningar i tryckfriheten. Som exempel anges Lotteriinspektionen som vid upprepade tillfällen försökt förmå Aftonbladet, Expressen och TV4 att upphöra med sin publicering av utländska spelbolags odds, men även beslutet på Helsingborgs lasarett om att inte längre exponera
kvällstidningarnas löpsedlar, då sjukhusledningen anser att löpen är stötande för både personal och patienter.
– Vi kommer att prioritera tryckfrihetsfrågor. Politiker blir upprörda över vissa ämnen som medier skriver om och kräver inskränkningar. Det är ett lättvindigt moraliserande. Man glömmer att det finns en grundlag om pressfrihet, säger Pär Fagerström, nytillträdd ordförande för Tidningsutgivarna och till vardags VD på Dalarnas Tidningar.
Vid TUs årsstämma i onsdags tillsatte arbetsgivarorganisationen en projektgrupp som ska jobba med tryckfrihet och yttrandefrihet och som leds av PeO Wärring, chefredaktör på Eskilstuna-Kuriren.
– Vi tycker att ansvaret för innehållet i tidningarna ligger på ansvarig utgivare. Det är vad tryckfriheten bygger på. För att bevara ett tänkande och läsande folk behöver man intressant och meningsfull information – och detta bygger på pressfrihet, säger Pär Fagerström.
I Publicistklubbens årsbok skriver PK-ordförande Stig Fredriksson att han håller med Jan Guillou om att det behövs en skärpning av de pressetiska reglerna och att medierna ”inte ska spekulera i skuldfrågan under pågående brottsutredning”. Stig Fredriksson skriver att Tidningsutgivarna är motståndare till en skärpning av reglera.
– Vi vill att ansvarig utgivares roll ska vara tydlig när det gäller de pressetiska reglerna. Utgivaren ska ha utrymme och mandat att göra överväganden och fatta beslut i varje enskilt fall. Detaljregleringar och stela regelverk är inget att önska sig, säger Pär Fagerström.
Den årligt återkommande förtroendebarometern som görs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar på ett minskat förtroende för medier och journalister.
Pär Fagerström menar att tilltron för medierna varierar beroende på vilka ämnen det handlar om.
– Jag tror att förtroendet för medierna är högt då de skriver om exempelvis apatiska flyktingbarn eller andra samhällsfrågor. Men lägre om det handlar om sex, säger Pär Fagerström.
De senaste månaderna har debatten om presstödets framtid diskuterats, inte minst genom en debattartikel som forskare vid JMK (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet) skrivit och i ett reportage i Journalisten. Debattartikeln och reportaget visar att en majoritet av presstödet på 400 miljoner går till borgligt färgade tidningskoncerner. Kritiker av presstödet anser att dessa pengar konserverar en förlegad tidningsstruktur.
Pär Fagerström håller inte med om beskrivningen att borgerliga tidningar får presstöd via sitt ägande av socialdemokratiska andratidningar. Han tar exemplet med Folket som ägs av konkurrenten Eskilstuna-Kuriren.
– Presstödet går inte till den liberala tidningen, utan till utgivningen av Folket. Det är inte ägarna som får presstöd.
Pär Fagerström påpekar att kritiken att presstödet skulle vara konserverande är på visst sätt poänglöst.
– Man kan diskutera om presstödet är bra eller dåligt. Men presstödet kom till för att just vara konserverande, undvika en förändring. Utan presstöd skulle exempelvis Folket läggas ner eftersom tidningen inte har någon ekonomisk bärkraft.
Den nye ordföranden för TU tror att samarbetet mellan tidningar kommer att fortsätta. Det kan röra sig om rena uppköp, fusion mellan två tidningar, kompanjonskap i ett tryckeribolag eller starkare ägarsamarbete.
– Syftet med dessa rationaliseringar är att ha råd med journalister och fotografer som går ut i verkligheten och samlar in information. Besparingarna har främst påverkat administrationen och produktion. Börjar vi skära i våra utåtriktade resurser, nyhetssamlandet och säljet sågar vi på den gren vi sitter på. Vägledande vid alla strukturförändringar är att vilja säkerställa så många nyhetsjägare som tidningen har råd med, säger Pär Fagerström.
pj@journalisten.se
