TU-förhandlingarna: Medling om sex veckor
Upphovsrätten, låglönesatsning och företrädesrätten till tjänster. Det är huvudfrågorna när Journalistförbundet och Tidningsutgivarna förhandlar om nytt kollektivavtal för 6 000 dagstidningsjournalister. Och tiden är knapp: redan om sex veckor kan det bli medling.
Upphovsrätten, låglönesatsning och företrädesrätten till tjänster. Det är huvudfrågorna när Journalistförbundet och Tidningsutgivarna förhandlar om nytt kollektivavtal för 6 000 dagstidningsjournalister. Och tiden är knapp: redan om sex veckor kan det bli medling.
Journalistförbundet kräver att det satsas på de medlemmar som har låga löner och att ingångslönerna höjs. Tidningsutgivarna i sin tur vill att det centrala löneavtalet ska vara så lågt som möjligt. Lönesättningen ska istället ske ute på tidningarna.
– Har vi sedan tio år tillbaka ett individuellt lönesystem är det rimligt att det finns en lokal pott att arbeta med och att allt inte intecknas via centrala förhandlingar. Då blir utrymmet för lokal fördelning väldigt begränsad, säger Björn Svensson, Tidningsutgivarnas förhandlingschef.
bryt
Agneta Lindblom Hulthén, Journalistförbundets ordförande, påpekar att löneförhandlingarna redan nu i stor utsträckning har decentraliserats.
– Utan centrala direktiv finns det arbetsgivare som inte skulle släppa till någonting. De klubbar som har svårast att få ut extra pengar finns på de företag som går bäst, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Vid det senaste mötet krävde Tidningsutgivarna att Journalistförbundet skulle precisera sina lönekrav i kronor eller procent.
– Av tradition har vi inte preciserat våra lönekrav i kronor eller procent tidigt i förhandlingarna. Vad vi säger är att höjningen ska var minst i paritet med den övriga arbetsmarknaden – och den siffran vet Tidningsutgivarna mycket väl vad den är, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Journalistförbundet vill även ha en särskild skrivning i det nya avtalet för att motverka lönestagnation som förekommer inom vissa tidningskoncerner och motverka att kvinnor och vikarier halkar efter i löneutvecklingen.
I nuvarande avtal får de medarbetare som tjänar över 31 300 kronor ingen kompensation för övertid. Denna skrivelse vill förbundet ta bort. Dessutom kräver förbundet att de journalister som gör tjänsteresor i utlandet ska ha rätt till ersättning om de jobbar övertid, kvällar och helger, samt ersättning för utgifter under uppdraget, samma regler som gäller vid resor inom landet.
Förutom lönerna är upphovsrätten fortfarande den stora tvistefrågan.
bryt
Ett av Tidningsutgivarnas huvudkrav är att den ekonomiska upphovsrätten till det material som anställda journalister producerar ska överlåtas till det företag där journalisten jobbar.
– Denna fråga står först på vår agenda. Den hänger ihop med alla andra frågor, säger Björn Svensson.
Parterna står fortfarande långt ifrån varandra. Journalistförbundet vill inte ha en central lösning av upphovsrätten, utan kräver att det sluts lokala överenskommelser med tidningsföretagen.
– Det finns inte i vår sinnevärld att vi skulle lämna över den materiella upphovsrätten till arbetsgivaren. På en del redaktioner har det slutits lokala avtal därför att det finns ett stort förtroende mellan journalisterna och den ansvarige utgivaren. På andra företag finns inte detta förtroende. Det är en anledning till att en central lösning är omöjlig. Vårt erbjudande att hjälpa till att sluta lokala avtal är ett generöst anbud. Jag undrar om TUs medlemmar har klart för sig hur generöst och konstruktivt det är, säger Agneta Lindblom Hulthén.
bryt
Otryggheten på arbetsplatsen kommer också att vara en central fråga under avtalsförhandlingarna för Journalistförbundet. Det gäller inte enbart utlasning, utan även olika anställningsformer som gör anställningen otrygg för arbetstagaren.
Tidningsutgivarna vill ändra på reglerna om vilka som har företrädesrätt till tjänster. Tidningsutgivarna föreslår att den journalist som varit anställd i mer än tolv månader de senaste tre åren har företrädesrätt till den befattning som personen hade då anställningen avslutades. Har en vikarie jobbat som redigerare har personen förtur till redigeringstjänster, men inte till jobb som allmänreporter. Har vikarien även varit anställd i över sex månader som allmänreporter har personen dessutom förtur till reportertjänster. Med befattningar menar TU redigerare, fotograf, ledarskribent, kulturmedarbetare, allmänreporter och så vidare. Det rör sig om ungefär tio olika befattningar.
Med en precisering av vilka befattningar journalister har på tidningarna tror Tidningsutgivarna att man hittat ett bra sätt att hantera problemet med att vikarier efter elva månader inte får några nya vikariat.
bryt
Journalistförbundet är tveksamt till förslaget och anser att det bara är ett sätt för arbetsgivarna att välja vilka personer man vill ha.
– Jag får det inte att gå ihop. I anställningskontrakten vill arbetsgivaren numera att det ska stå redaktionell medarbetare och att anställda ska kunna göra allt på redaktionen. Men sedan vill de ha preciserade befattningar när det gäller företrädesrätten, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Tidningsutgivarna vill också diskutera de turordningsregler som finns i det nuvarande avtalet. De tidningar som säger upp anställda vill ha möjlighet att behålla journalister som är bäst lämpade för att behålla företagets konkurrenskraft. TU föreslår även ändringar i avtalet som ska göra det möjligt för arbetsgivaren att beordra arbete på fritiden och en ändring på reglerna för kompledighet för anställda som jobbar röda dagar.
– Det finns en överkompensation för redaktionella medarbetare som jobbar röda dagar i förhållande till övriga tidningsanställda, säger Björn Svensson.
bryt
Agneta Lindblom Hulthén vill även lyfta in det fackliga arbetet i förhandlingarna. Journalistförbundet har fått flera rapporter om att de fackligt förtroendevalda på flera tidningar har trakasserats och utsatts för repressalier.
Vi vill ha en gemensam deklaration om att vi som parter respekterar varandra och uppträder på ett konstruktivt sätt, säger Agneta Lindblom Hulthén.
pj@journalisten.se
