Gå direkt till textinnehållet

Tittarna ska gräva åt Uppdrag granskning

Tiden då endast yrkesverksamma journalister gör journalistik är förbi, säger Uppdrag gransknings chef Nils Hanson. Därför erbjuds allmänheten att jobba för redaktionen. Men betalning är ännu inte aktuellt.

Tiden då endast yrkesverksamma journalister gör journalistik är förbi, säger Uppdrag gransknings chef Nils Hanson. Därför erbjuds allmänheten att jobba för redaktionen. Men betalning är ännu inte aktuellt.

”De bästa reportagen som vi gör bygger nästan alltid på tips från tittarna. Nu vill vi också ha era egna filmer. Ett bra reportage kan förändra samhället. Det kan du också hjälpa till med. Vi vill ha filmer som avslöjar, bilder som rör upp och lyfter upp det som ni tycker är viktigt. Gå in på vår hemsida där finns det fler tips. Sedan är det bara att ge sig ut i verkligheten”. Så lät det när Uppdrag granskning avslutade sitt program i onsdags.

– Det här är ett sätt att ge våra tittare en möjlighet att bli mer delaktiga i programmens innehåll. Det finns många potentiella journalister i vår publik, säger Nils Hanson.

De som tittar på Uppdrag granskning nöjer sig inte längre med att bara titta. De dissekerar inslagen på bloggar och vill chatta med reportrarna direkt efter sändning. Därför bjuder nu redaktionen in tittarna att själva gräva, som ett sätt att bejaka medborgarnas engagemang.

– Tiden har sprungit ifrån dem som tror att endast certifierade journalister kan bedriva journalistisk. Vi avsäger oss inte det publicistiska ansvaret och ska kolla allt material med samma noggrannhet som vi granskar vårt eget, säger Nils Hanson.

Till en början ska tittarmaterialet publiceras på Uppdrag gransknings hemsida. Men det kan bli aktuellt att redaktionen går vidare och gör TV-inslag och då eventuellt i samarbete med tittarreportern.

Inspirationen har redaktionen fått bland annat från den sydkoreanska sajten OhmyNews, där tiotusentals medborgarjournalister förser webbplatsen med artiklar och rörliga bilder. En annan inspirationskälla är den amerikanska TV-kanalen Current, som till en betydande del produceras av tittare.

Enligt Nils Hanson bedrivs den fränaste mediekritiken i dag av bloggar. Och en del av dagens avslöjanden görs av ”vanliga” medborgare.

Hur mycket ska ni betala tittarreport­rarna?

– Än så länge är det inte aktuellt med betalning, däremot kan det bli det om materialet publiceras i TV, säger Nils Hanson.

Så ni vill använda en massa bra material gratis?

– Vi gör inte det här av ekonomiska skäl utan för att bjuda in allmänheten. Medborgare idag kräver och det med rätta att få vara mer delaktiga. Och på det här sättet stärks även demokratin.

Hur ser ni på att allmänheten inte är bundna till de pressetiska reglerna?

– Allt material som publiceras kommer att passera vårt etiska filter. Det ska leva upp till kraven på saklighet och opartiskhet.

Uppdrag gransknings nya satsning har inte diskuterats med journalistklubben. Men Martin Nilsson, klubb­ordförande i SVT Väst, kan inte se några problem med satsningen. Tvärtom tycker han att detta är ett bra sätt att göra allmänheten och licensbetalarna mer delaktiga i programmen.

– Alla behöver inte gå journalistskola. Det är att hårdra att säga att Uppdrag granskning uppmanar allmänheten att vara journalister. Det här hotar inte den journalistiska integriteten, säger Martin Nilsson, som trots allt förutsätter att tittarna ska få betalt vid pub­licering.

Men Rino Rotevatn, ordförande i YEN, Journalistförbundets yrkesetiska nämnd, håller inte med. Han menar att det finns ett etiskt dilemma när allmänheten uppmanas att agera på mediernas uppdrag.

Han tar ett exempel: i höstas vid en trafikolycka i Värmland hindrades räddningstjänsten av en fotograf. Fotografen sade sig jobba på uppdrag av en lokaltidning. Det visade sig att fotografen inte alls hade något uppdrag utan helt enkelt hade tagit fasta på tidningens uppmaning att skicka in läsarbilder.

– Redaktioner har ett ansvar för vad som sker även på fältet. Och när allmänheten ombeds att skicka in egna bilder eller filmer frångås detta ansvar. Jag är personligen mycket tveksam till amatörgrävande reportrar. De vet många gånger inte var gränsen går, varken etiskt eller juridiskt, säger Rino Rotevatn.

lb@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos