Gå direkt till textinnehållet

Tingsrätten vek sig för pressen

Hela den uppmärksammade kopplerirättegången skulle hållas bakom stängda dörrar, beslutade Helsingborgs tingsrätt. Men i dag fick medierna oväntat tillträde – efter ett protestbrev till Justitieombudsmannen mot rättens agerande.

Hela den uppmärksammade kopplerirättegången skulle hållas bakom stängda dörrar, beslutade Helsingborgs tingsrätt. Men i dag fick medierna oväntat tillträde – efter ett protestbrev till Justitieombudsmannen mot rättens agerande.

Helsingborgs tingsrätt beslöt i onsdags att förhandlingarna i det stora kopplerimål som då inleddes skulle ske bakom stängda dörrar, utan mediernas närvaro. Det skedde efter begäran från åklagaren Ingela Klinteberg och beslutet togs av domaren Brita Swan. Motivet var att man under beskrivningen av sexhandeln kom in på detaljer som skulle vara kränkande för de drabbade flickorna. Målets andra åklagare, Margaretha Lewenhagen, ansåg dessutom att flickorna hade ”löpt gatlopp” i medierna.

Ett av flickornas målsägarbiträden, Helene Ek Sederholm, var kritisk till beslutet, eftersom allmänheten därmed inte fick insikt i hur affärsmässigt verksamheten med prostitutionen av flickorna bedrivits. De åtalade männens advokater krävde inte stängda dörrar, men övriga tre flickors ombud stödde beslutet om sekretess. Mest kritiska var de sex reportrar som stängdes ute från förhandlingarna:

– Vi blev förvånade och upprörda när de sade att hela förhandlingen skulle ske bakom stängda dörrar. Jag har full förståelse för att man har vissa delar som inte är öppna, men åklagaren skulle kunna anstränga sig för att skilja ut några delar, säger Lena Olsson, reporter på Kvällsposten.

Journalisterna skrev därför ett protestbrev till Justitieombudsmannen. I brevet framhålls att grundlagen är tydlig om att förhandlingar i domstol ska vara offentliga, och att sekretessen i det här fallet gör att allmänheten undanhålls kunskap om den internationella sexhandeln.

Enligt Per Ingvarsson, reporter på SVT Sydnytt, som också undertecknade brevet, verkar det som om domstolarna har slutat tro att pressen kan göra egna bedömningar om vad som ska publiceras:

– Domaren tog förbluffande lättvindigt beslutet om att stänga hela rättegången i två veckor. Beslutet var märkligt, speciellt som flickorna ju bor i Rumänien i dag och jag inte kan förstå hur de skulle kunna lida men av detta.

– Det känns som om domstolarna har taggarna utåt mycket mer i kontakter med pressen i dag, framför allt när det gäller sexmål, fortsätter han.

Per Ingvarsson på SVT anmärker också att de reportrar som velat läsa förundersökningen bara fått göra det om de skrev under ett avtal om att de inte skulle föra vidare några uppgifter som rör målsägandens personliga förhållanden.

– Både vi i redaktionen och våra jurister tycker att det är väldigt konstigt förbehåll. Det är luddigt formulerat och innebär i princip att min kollega bara genom att berätta om rättegången till sin redaktionschef begår ett avtalsbrott. Avtalet verkar vara en panikåtgärd.

Sekretessen kring kopplerimålet har lett till ett felrtal artiklar i pressen, där flera tongivande jurister, som överåklagare Sven-Erik Alhem, kritiserade beslutet att hålla rättegången hemlig. Alhem drog i Kvällsposten till och med paralleller till Stalintiden.

– Trenden att domstolarna själva börjar bedriva pressetik är livsfarlig. I ett öppet samhälle måste tidningarna ta sådana beslut själva, kommenterar Peter Jonsson, reporter på Gefle Dagblad och styrelseledamot i Kriminaljournalisternas klubb.

Journalisten har sedan i går sökt domaren Brita Swan och de två åklagarna för att få kommentarer till hanteringen, men utan respons. Men i morse släpptes plötsligt medierna in i Helsingborgs tingsrätt och ombads bara lämna lokalerna under förhandlingarnas mest känsliga delar. Något svar huruvida pressuppmärksamheten har inverkat på rättens ändrade beslut har Journalisten under fredagen inte lyckats få.

– Att dörrarna öppnades är glädjande, säger Lena Olsson, Kvällsposten.

Per Ingvarsson på Sydnytt säger sig vara förvånad över det ändrade beslutet.

– Det är glädjande och förnuftigt. Det visar att de har tagit till sig av protesterna och förstått att beslutet togs på lösa grunder.

Fler avsnitt
Fler avsnitt
Fler avsnitt
Fler avsnitt

Senaste numret

Journalisten nr 2 2026.