Talsyntes tar snart över

Omkring 225 personer arbetar som taltidningsredaktörer i Sverige. Varje kväll redigerar de morgondagens tidning till en 90 minuter lång inläsning som via radionätet förs över till särskilda mottagare hemma hos prenumeranterna – i huvudsak äldre med nedsatt syn.

Taltidningsnämnden (TTN) har på regeringens uppdrag utrett behovet av taltidningar och hur taltidningsverksamheten som fick sina fasta former på 1980-talet kan reformeras så att resurserna används mer effektivt. Nämnden föreslår att det statliga stödet till inlästa taltidningar upphör till förmån för talsyntes, som är betydligt billigare att producera. Enligt Henrik Selin på TTN har två skäl varit avgörande:

– För det första ska alla synskadade och läshindrade ha samma möjlighet att ta del av hela tidningens material som vi andra har, även det som finns på webben. För det andra vill nämnden göra fler tidningar och tidskrifter tillgängliga som taltidningar – ett 70-tal dagstidningar står idag utanför systemet. Det är satsningar som kräver resurser, säger han.

Genom att göra mer material tillgängligt hoppas TTN också kunna öka antalet taltidningsläsare från dagens 8 500 hushåll. Målgruppen som förutom synskadade inkluderar personer med läs- och skrivsvårigheter beräknas totalt till över en halv miljon.

Ett tjugotal dagstidningar har redan idag valt talsyntestekniken. Tre har både inläst tidning och syntetiskt tal, däribland Gefle Dagblad. Ungefär 80 procent av prenumeranterna har valt den inlästa tidningen.

– De som har talsyntes är yngre och yrkesverksamma. Jag tror att det är en generationsfråga, säger GDs chefredaktör Christina Delby Vad-Schütt.

Hon konstaterar också att tidningen inte skulle kunna ha en taltidning utan det statliga stödet.

Stefan Sinka har arbetat som taltidningsredaktör på Svenska Dagbladet sedan 1983. Han är skeptisk till TTNs förslag och anser att det tvärtemot avsikten kan leda till att prenumeranterna blir sämre informerade.

– Vi sammanfattar alla artiklar så att essensen finns med medan det onödiga tas bort. En vanlig text i näringslivsdelen kan innehålla 15 olika statistiska uppgifter – det går inte att lyssna på! Och få orkar nog igenom ett reportage som tar 25 minuter att lyssna på. Effekten kan bli att man får mindre information.

Han får medhåll av en av sina prenumeranter, 85-åriga Maj-Britt Ödlund:

– Jag längtar inte efter att få läsa mer, utan är nöjd med det redaktionen har valt ut. Att precis allt skulle vara med skulle bara vara besvärande, säger hon.

Både Maj-Britt Ödlund och Stefan Sinka framhåller också att en syntetisk röst inte går upp mot en mänsklig, som kan variera tonläge och berättarsätt utifrån ämne. Och även om talsyntesen gör framsteg och blir mer lyssnarvänlig kan den inte beskriva bilder och annonser eller välja ut det viktigaste bland allmänna meddelanden.

– Visst, det här är framtidens melodi, men tiden är inte mogen än, säger Stefan Sinka, och jämför förslaget med att hjälpa en synskadad att ta sig över gatan fast hon aldrig ville gå över.

Han tror inte heller på TTNs lösning med utbildningsinsatser för att lotsa in äldre lyssnare i den internetbaserade teknik som föreslås ersätta dagens radiomottagare.

Henrik Selin på TTN betonar att man lyssnat noga på bland andra Synskadades Riksförbund under utredningsarbetet.

– De har förordat en övergång till talsyntes i syfte att få resurser att göra mer material tillgängligt.

Fakta/Genomsnittsläsaren är 72 år

•  Dagstidningar som ger ut en talad version av sin tidning kan söka stöd från Taltidningsnämnden. Förra året lade staten cirka 125 miljoner på taltidningsstöd. Ersättningen ges som ett schablonbelopp.
• Genomsnittsåldern bland taltidningsläsarna är 72 år.
• Allt fler tidningsföretag lägger ut taltidningsproduktionen externt. Störst i branschen är Darub, som ägs av ett dotterbolag till Synskadades stiftelse och gör taltidningar åt ett trettiotal dagstidningar.
•  Journalistförbundet har kritiserat tidningsföretag för att tjäna pengar på synskadade genom att behålla mellanskillnaden när man outsourcar produktionen.
•  "Taltidningsavtalet" mellan Journalistförbundet och Tidningsutgivarna innebär att dagstidningsjournalister gratis överlåter sin upphovsrätt för användning i inlästa taltidningar.