Gå direkt till textinnehållet

Tackar som bjuder

Många redaktioner har börjat nobba bjudresor och en del företag har också upphört med att bjuda.Det tyder svaren på i en enkät som Journalisten gjort.Inom branscher som motor och hälsa är det dock fortfarande mycket vanligt att redaktionerna inte betalar för sig.

Många redaktioner har börjat nobba bjudresor och en del företag har också upphört med att bjuda.

Det tyder svaren på i en enkät som Journalisten gjort.

Inom branscher som motor och hälsa är det dock fortfarande mycket vanligt att redaktionerna inte betalar för sig.

Annons Annons

Det dimper ner ett brev på den fattiga redaktionen. Ett bilföretag vill få med en journalist till Japan där man ska visa upp sin senaste produkt. Företaget erbjuder sig att stå för flyg, hotell och mat.

Att själv slanta upp de tiotusentals kronor det skulle kosta är uteslutet för redaktionen. Här uppstår ett klassiskt dilemma.

Å ena sidan känns det i den journalistiska ryggmärgen att man bör avstå från vad vissa kollegor kallar mutresor. Å andra sidan; om man inte åker hinner konkurrenterna före och läsarna blir utan värdefull information.

Hur ska man göra? För det är ju som Kennet Lutti på Arbetarbladet påpekar:

– Förbundets policy, som i stort är självklar, leder till att små redaktioner och fattiga tidningar aldrig, eller ytterst sällan, unnar sig reportageresor utanför spridningsområdet eller utrikes. Fattiga redaktioner stannar hemma, de välbärgade skickar ut sina medarbetare i världen.

Skånska Dagbladet har valt en slags mellanväg. Ledningen accepterar bjudresor från bland annat statliga turistbyråer men säger nej om en kommersiell resebyrå står för kostnaderna.

Skånska Dagbladets journalister deltar i ett tiotal bjudresor per år. Lennart Larsson, ordförande för tidningens journalistklubb, åkte själv på en sådan resa i höstas.

Det var en tripp till Västerås där SJ och DSB presenterade tågen som ska trafikera Öresundsbron.

– Jag tycker inte att det var fel, dels därför att resan inte var ett mål i sig utan bara en transport, dels därför att de tåg jag skulle skriva om är en del av vår naturliga bevakning, säger Lennart Larsson.

Anders Kauranen, nyhetschef på Skånska Dagbladet, tycker det är fel att tidningens journalister följer med på bjudresor.

– När jag senast protesterade mot resorna ledde det till att jag blev erbjuden att åka nästa gång. Jag vet andra som varit kritiska men som då fått erbjudande att själva resa och accepterat.

Sen har deras kritik upphört, det är svårt att protestera om man själv är med i systemet.

Enligt Skånska Dagbladets chefredaktör Jan Johansson följer tidningen inte med på bjudresor som arrangeras av kommersiella bolag. Ett undantag är bilföretagen.

– De resorna är dyra och vi har inte råd att betala själva. När alla andra tidningar glatt åker med gratis på bilresor, är det svårt att avstå. Det handlar om att följa med eller att avstå från att skriva.

1998 gjorde Skånska Dagbladet en vinst på 30 miljoner kronor. Hur kommer det sig att ni inte har råd att betala era resor?

– Jag har bara redaktionens budget att röra mig med, försvarar sig Jan Johansson.

Många av dem som åker på sådana här resor skyller på ekonomin. Men i verkligheten är det inte alltid pengarna som avgör om man låter sig bjudas eller ej.

Ta till exempel datatidningsföretaget IDG som 1998 gjorde en vinst på 14 miljoner kronor. Trots det åker IDG-tidningen Nätverk & Kommunikation på bjudresor.

På den andra ändan av skalan finns Bergslagsposten som gjorde en blygsam vinst 1988 på 850 000 kr men ändå vägrar att åka på bjudresor.

Med åren har en hel del redaktioner slutat resa på andras bekostnad.

Innan Kvällsposten köptes upp av Expressen fanns ingen uttalad policy och ibland förekom bjudresor. Det kunde hända att exempelvis någon nöjesreporter från Kvällsposten bjöds till London.

– Men sen Expressen kom in i bilden har sådana resor upphört och det tycker jag är skönt, säger Claes-Allan Lundin, chef för resebilagan.

Biltillverkarna hör till de företag som oftast förknippas med bjudresor.

– Jag tror att majoriteten av våra medlemmar åker på sådana resor, säger Tege Tornvall, sekreterare i Motorjournalisternas Klubb.

Klubben har ingen policy i frågan och själv åker Tege Tornvall då och då på bjudresor.

– Jag är frilans och jobbar ibland åt mindre tidningar. De skulle inte ha råd att betala resorna. Men jag vill påstå att det journalistiska resultatet inte påverkas av om resan betalas av dem man skriver om.

Volvo bjuder regelmässigt journalister på resor. En av dem som brukar följa med är Tore Gillberg på tidningen Sydöstran.

– Volvo betalar alltid de här resorna, berättar han. Under åren har jag följt med på 10-15 stycken varav kanske en fjärdedel gått utrikes. Volvo står då för hotell, resor och mat.

Kan du behålla ditt oberoende under sådana förhållanden?

– Jag har inga synpunkter på det, svarar Tore Gillberg.

Har du protesterat mot det här någon gång?

– Nej, det har jag inte gjort.

Tycker du det är fel med såna här resor?

– Jag tycker att det funkar bra.

Enligt Sydöstrans chefredaktör Anders Hagquist är det inte acceptabelt att tidningens journalister åker på bjudresor.

– Under min tid som chefredaktör har Tore Gillberg uppenbarligen gjort en resa där åtminstone en del av resekostnaden betalades av Volvo, vilket jag ärligt talat inte kände till. Det blir inga fler sådana resor.

Inom vissa branscher är det självklart att man bjuder journalister som kommer för att göra reportage. Den uppfattningen har till exempel de som driver hälsohem.

Mats Fack, VD för Sånga-Säby Kurs och Konferens, kan bara erinra sig en enda journalist på sju år som begärt att få betala för sig efter ett reportagebesök.

– Övriga har vi bjudit.

Jonas Edberg, VD för Familjen Edbergs Hotell, har i snitt ett tiotal journalister på besök varje år. Under hans tolv år har ingen journalist krävt att få betala.

– Klart man bjuder på logi om det är frågan om ett trevligt reportage, anser han.

Till Lena Sandberg, VD, Frösundavik Spa & Fitness, kommer årligen cirka 15 journalister i jobbet. De får kroppsbehandlingar som normalt kostar under tusenlappen. Ett fåtal journalister har provat weekendpaketet, värt 1 500-1 600 kronor.

– Jag har aldrig varit med om att någon journalist betalat, uppger hon.

En genombläddring av artiklar om hälsohem visar att de i allmänhet är skrivna i en mycket välvillig ton.

Många kunde lika gärna vara pressreleaser från någon PR-firma, vilket i och för sig kan bero på att journalisterna haft en genomgående positiv upplevelse.

Anna-Maria E. Nielsen, reporter på tidningen Hälsa, har besökt hälsohem i jobbet utan att redaktionen betalat.

– Jag tycker att jag kan ha kvar mitt oberoende. Dessutom intervjuas ofta gäster som har varit eller är på det spa jag rapporterar om. Deras åsikter skrivs ner ocensurerade. Jag skulle aldrig gå med på att någon bestämmer hur jag ska skriva.

Per Frisk, chefredaktör för Hälsa, uppger att tidningen åker på två-tre bjudresor per år. Han säger å ena sidan att detta inte är något problem, å andra sidan att journalister som blivit bjudna har en förväntan på sig att skriva positivt.

– Vad gäller hälsoresor handlar det inte om att göra en kritisk granskning utan om att förmedla en upplevelse, där är det inga svårigheter att bedriva konsumentjournalistik.

– Handlar det om bjudresor för produkter, till exempel naturpreparat, betalar vi själva om vi är osäkra på hur vi ska hantera texten. I vissa fall följer vi med om vi blir bjudna, men vi har dokumentation om produkterna som vi granskar noga och texten påverkas inte av att någon annan betalar resan.

De etiska regler som utformats av Pressens samarbetsnämnd är glasklara: ”Acceptera inte (…) gratisresa eller annan förmån i och utanför tjänsten som kan misstänkliggöra ställningen som fri och självständig journalist”.

Lilian Ottosson, ordförande i Yrkesetiska Nämnden vid SJF, har förståelse för att redaktioner med dålig ekonomi kan vara frestade att följa med på bjudresor men anser att penningbrist inte räcker som argument.

– Man måste fundera över om det är värt att riskera redaktionens trovärdighet och journalisternas integritet.

– Ofta handlar det om produktpresentationer och många gånger tror jag att man kan få fram samma information utan att följa med på resan, säger hon.

Journalister som åker på en bjudresa riskerar att kritiseras av Yrkesetiska Nämnden. För att det ska bli frågan om uteslutning ur SJF måste det till grova eller upprepade övertramp.

– Till stor del är bjudresorna redaktionsledningens och inte den enskilde journalistens ansvar, betonar Lilian Ottosson.

Hur ska den journalist agera som beordras att åka på en bjudresa men tycker det är etiskt fel?

– I det läget ska medarbetaren definitivt ta stöd i förödmjukandeparagrafen i kollektivavtalet och dessutom vända sig till fackklubben för att få stöd i sin vägran. Att beordras bryta mot våra spelregler är absolut ett förödmjukande uppdrag.

Enkäten gav även några avslöjande svar.

Albinsson & Sjöberg förlag, som ger ut bland annat Allt om MC, åker ibland på bjudresor. Trots det skriver företagets publisher Stig Lennart Sjöberg: ”Skrota bjudresorna för alla branscher”.

Slutligen ett par enkätfrågor plus svar från Magnus Gyllenberg vid Funsport Skateboard Magazine.

Om ni accepterar bjudresor, tror du att ni ändå kan behålla den journalistiska integriteten?

”Nej, men man kan driva med sig själv och hur man horar. Alla journalister horar dagligen så varför hyckla?”

Har er policy förändrats med åren?

”Ja, jag blir mer och mer varse om att det bara handlar om att mjölka alla aktörer på marknaden så gott man kan”.

Enkätfakta

Enkäten mejlades till 128 redaktioner och medieföretag. Svarsfrekvensen var 71 procent.

62 redaktioner svarade att de inte accepterar bjudresor. Ett fåtal av dessa accepterar dock resor som bekostas av exempelvis Sida, EU, FN eller liknande organisationer.

27 redaktioner uppgav att de ibland åker på bjudresor eller kan tänka sig att göra det.

Företagen märker omsvängning

Hur resonerar företagen när det gäller bjudresor?

Journalisten har pejlat läget inom näringslivet.

Volvo betalar kostnaderna åt en majoritet av de svenska journalister företaget bjuder in under ett år.

– Fler journalister än tidigare vill betala sina egna kostnader men i och med att de inte har råd är det också fler som avstår från att resa, uppger Lennart Ström vid Volvo Personvagnar Sverige AB.

Saab Automobile betalar resor åt 20-40 svenska journalister per år.

– Vill vi att någon speciell journalist ska komma betalar vi resa och hotell. Men gäller det bara en allmän inbjudan, exempelvis till en bilmässa får de betala själva, berättar Krister Nilsson vid Saab Automobile.

Anders Garberg vid dataföretaget Hewlett Packard tycker att en omsvängning verkar vara på gång.

– Det har skett en markant förändring det senaste året, säger han. Förr var det mest bara de stora dagstidningarna som inte ville låta sig bjudas. Numera vill majoriteten av de datatidningar vi har att göra med betala själva efter att tidigare ha åkt på bjudresor.

Eva Hamboldt vid Compaq Computer har en annan uppfattning.

– Mig veterligen är det i dag ett fåtal av redaktionerna som har en betala-själv-policy. Med andra ord står vi för kostnaderna i majoriteten av fallen.

En del företag bjuder bara när de vill få med särskilt betydelsefulla reportrar.

– Vi kan stå för kostnaden om det är journalister vi tycker är intressanta. Annars är journalisterna där ändå och täcker ett brett område, då betalar de själva, uppger Patrik Hegbart vid Castcom.

Bland företag som ställer sig helt avvisande till bjudresor finns Svenska ABB.

– Vi betalar av princip inte flygbiljetter eller andra resekostnader för några journalister, uppger Charlie Nordblom vid Svenska ABB. De tidningar som till exempel av detta skäl varit förhindrade att delta erbjuds i stället att följa presskonferensen via Internet.

Förra året bad två journalister ABB om resebidrag.

– När detta nekades avstod de från att personligen delta vid presskonferensen.

Flera företag framhåller de svenska journalisternas höga moral.

– I de flesta andra länder är det ju praxis att journalister bjuds in på företagens bekostnad, betonar Staffan Ternby vid AstraZeneca som hör till bjudresevägrarna. Min erfarenhet är att svenska journalister härvidlag skiljer sig från kollegerna i nästan alla andra länder, de vill helt enkelt inte bli bjudna.

Bengt Modéer vid medicinteknikföretaget Gambro uppger att man har som princip att inte betala resor och hotell åt journalister.

– Det är väl en överflödig kommentar, men jag hävdar att en journalist ska arbeta med hundraprocentig integritet.

Bjudfakta

Sex av 14 tillfrågade företag svarade att de aldrig arrangerar bjudresor: ABB, AstraZeneca, Framfab, Gambro, SKF och flygplansdivisionen inom SAAB.

Nio företag svarade att de någon gång eller ibland arrangerar bjudresor: Apollo, Castcom, Compaq Computer AB, Nokia, Pharmacia & Upjohn, Philips, Saab Automobile och Spies.

Fler avsnitt
Fler videos