Sveriges största true crime-podd får kritik av anhöriga
Rättegångspodden är landets femte största podd med 173 000 lyssningar i veckan. De får tuff kritik av anhöriga för att ha spelat upp deras vittnesmål utan att fråga och mot deras vilja.
I förra numret skrev Journalisten om kritiken mot att poddarna står utanför de etiska riktlinjerna.
SVTs Kulturnyheterna har pratat med fem familjer vars fall tagits upp i Rättegångspodden. Ingen av dem blev tillfrågade om de ville medverka.
”Vi hade ingen aning om att Rättegångspodden hade gjort ett avsnitt om den värsta dagen i våra liv. Man blir väldigt blottad, utan att ha något att säga till om”, säger två anhöriga till SVT.
Podden görs genom att med hjälp av offentlighetsprincipen begära ut ljudfiler från rättegångar, polisförhör, avlyssningar av misstänkta samt larmsamtal till 112.
En annan anhörig, vars barn utsattes för ett grymt mordförsök för några år sedan, är också kritisk i SVTs artikel.
I avsnittet spelas den anhöriges redovisning av händelsen för polisen upp i nästan en hel timme. Poddskaparen Nils Bergman redovisar vad de inblandade heter i verkligheten, ungefärlig information om var de bor och brottsmålsnumret som behövs för att begära ut offentliga handlingar.
Efter att ha tagit del av kritiken i Kulturnyheternas granskning säger Nils Bergman att han ska se över hur han arbetar med Rättegångspodden.
Bland drivkrafterna finns både allmänbildning och att möta det stora intresset i Sverige för uppmärksammade rättsfall, uppger han.
– Syftet har aldrig varit att skada någon, säger Nils Bergman till Kulturnyheterna.
Nils Bergman har även arbetat åt SVT med dokumentärerna Arbogakvinnan och Gryningspyromanen.
I en debattartikel på SVT Opinion skriver samtidigt Mårten Schultz, professor i civilrätt, och Ängla Eklund, Institutet för Juridik & Internet, att bristen på etisk självsanering är ett problem för podcast-Sverige.
