Svårt skriva om övergreppinnan samhället gripit in

I samband med rapporteringen om den döde Bobby får medierna kritik för oförmågan att ta upp familjekonflikter i tid.

– Som medborgare vill jag leva i ett samhälle där medierna är först med att ta upp missförhållanden som drabbat enskilda, men som journalist ser jag att det i praktiken är svårt att få resurser till det, säger Anders Goliger, biträdande nyhetschef på Göteborgs-Posten.

I vilken mån kan medierna rapportera om missförhållanden i familjer när myndigheterna fallerar? Frågan har aktualiserats efter Bobby-mordet (se bland annat Journalistens debattsida här: ).

bryt

Enligt Expressens editionschef Anna-Clara Welander är det ovanligt att i praktiken ta upp fall där inte myndigheter redan är inkopplade.

– Det finns inget principiellt hinder för att skriva utan uppgifter från polis, åklagare eller socialtjänst. Men i praktiken sätts nyhetsarbetet oftast igång när något dramatiskt har hänt och polis och rättssystem redan är inkopplade.

Vad krävs för att bevaka något innan myndigheterna gripit in?

– Att man verkligen vet att det är sant och relevant och att det är möjligt att skriva med hänsyn till de inblandade.

Vad kan tidningarna göra bättre?

– Inte så mycket i den redaktionella bevakningen, tror jag. Det enda sätt jag kan se är att medverka med förebyggande opinionsbildning och information, som i vårt samarbete med Bris.

bryt

På Göteborgs-Postens redaktion säger man att ett väckt åtal i praktiken brukar fungera som en avgörande signal om att ett fall ska tas upp.

– En polisanmälan kan vem som helst göra, men när åtal väcks får frågan en annan tyngd, framhåller Anders Goliger, biträdande nyhetschef på GP. Han säger dock att det inte finns några formella krav på en polisanmälan för att ta upp frågan.

– När olika människor ringer med tips och vi tackar nej tänker man

ibland att ”här vi missar vi en viktig story”. Problemet är att det kräver enorma resurser för en redaktion att verkligen kolla upp ett fall utan officiell dokumentation, menar Anders Goliger, som pekar på att de mest omskrivna fallen ofta kommer från Uppdrag gransknings redaktion, där det går att lägga månaders research på ett fall som kanske inte blir någonting.

– När vi disponerar våra resurser blir det i praktiken ändå så att om vi måste välja mellan att gräva i månader för att avslöja fenomenet med ”bötning” och att lägga samma tid på att bena ut en besvärlig vårdnadstvist, då faller valet på det förra, säger han.

bryt

Enligt Johan Hedberg, ansvarig utgivare på Smålands-Tidningen, som bevakar det spridningsområde där Bobby bodde, är det svårare att på landsorten ta upp fall med misstänkta missförhållanden i familjer.

– Ju mindre orter, desto känsligare är det. Så fort vi ska skriva om något i ett tidigt skede riskerar vi PO-anmälningar och fällningar i PON, eftersom personen kan gå att identifiera, säger Johan Hedberg, som anser att sociala missförhållanden i allmänhet måste gå till åtal innan de tas upp.

– Det finns inget svårare än att få rätt i fall där barn är inblandade. När det gäller Bobby tror jag inte det hade varit möjligt att skriva tidigare än vad som skedde. Inte ens skolan har kunnat se det som hänt. Man skulle möjligen kunna tycka att de sociala myndigheterna i Stenungsund borde informerat de sociala myndigheterna i Nässjö, men jag kan inte se att någon tidning skulle kunna ta upp det tidigare.

Paul Frigyes

pf@journalisten.se