Stora skillnader för tsunami-utsända

Barometern och Kyrkans Tidning var mest generösa i synen på ersättning till dem som rapporterade från katastrofen i Asien. På flera av de stora arbetsplatserna var inställningen hårdare, visar Journalistens genomgång.

Många tidningsreportrar som på plats bevakade tsunami-katastrofen i Asien blev vid hemkomsten påminda om att kollektivavtalet inte gäller utomlands: Ingen övertidsersättning, inget OB-tilllägg, inget helgtillägg.

Ett par tidningar har skrivit lokala avtal som reglerar ersättning för reportageresor utanför Sveriges gränser. Men bland flertalet har det varit upp till reportern att komma överens med tidningsledningen om en skälig kompensation.

bryt

Tidningarna Barometern och Kyrkans Tidning har däremot ersatt sina utsända reportrar som om de skulle ha arbetat i Sverige.

– Vi räknar som om kollektivavtalet gäller. Egentligen borde vi från början haft ett avtal hur reportrarna skulle ha ersatts, men eftersom vi inte gjort upp i förväg handlar vi som om avtalet gällde, säger Barometerns VD och chefredaktör Gunilla Andreasson.

Reportrarna Annika Hellner och Andreas Ignell fick tre timmar på sig att packa innan de klev på flyget i Kalmar för vidare färd till Thailand.

– Det fanns ingen tid att diskutera ersättning. Först då vi insåg hur mycket vi jobbade började vi fundera på ersättning. Det enda vi begärt är att få betalt för de timmar vi jobbat, säger Annika Hellner.

Lars Rindeskog, Kyrkans Tidnings utsände, har fått ersättning för de timmar han arbetade, som var på mellan 15 till 18 timmar per dygn de åtta dygn han var på plats i Thailand.

– Det har aldrig varit någon diskussion annat än att jag skulle skriva upp de timmar jag jobbade, säger Lars Rindeskog.

bryt

Sydsvenskan är en av få tidningar som har ett lokalt utlandsavtal. Avtalet ger dem som är på reportageresa utanför Europa och Afrika 500 kronor extra per dag om de är borta en vecka, 600 kronor om de är på resa två veckor och 700 kronor om man är borta fyra till fem veckor. Därtill ger avtalet två återhämtningsdagar vid hemkomsten för varje vecka som man jobbat.

Även Aftonbladet har ett utlandsavtal som ger en kompensation för övertid på 5 000 kronor i veckan.

– Vi är inte riktigt nöjda med avtalet, utan vill även få in rätten till kompledighet, säger Calle Söderberg, journalistklubbens ordförande på Aftonbladet.

Ledningen på Aftonbladet ansåg dock att de reportrar och fotografer som var på plats i katastrofområdet arbetat under ovanligt extrema förhållanden. De har därför fått rätt att ta kompledigt så länge de tyckte det behövdes för att återhämta sig.

bryt

De två reportrar från TT som var först på plats i Thailand fick en ersättning på 5 000 kronor på grund av den tunga arbetsbördan. TT har inget utlandsavtal utan reportrarna brukar förhandla med sina respektive chefer. Men generellt brukar de reportrar som åker utomlands får ersättning för restid. OB-ersättningen och helgtillägget ligger fast enligt schemat, trots att de jobbar utomlands.

De två team från Svenska Dagbladet som var i Thailand har fått fem dagar extra semester, men ingen ersättning i pengar. Samma kompensation fick Marcus Lillkvist från Västerbottens-Kuriren.

– Det skedde genom ett informellt samtal med personalredaktören. Vi kom överens om att jag skulle ta ut fem lediga dagar för att jag jobbat en vecka i Thailand, säger Marcus Lillkvist.

Även reportern Tommy Jansson och fotografen Håkan Strandman från Värmlands Folkblad förde informella samtal med tidningsledningen när de kom hem efter en vecka i Thailand och kom fram till tre dagars kompledighet.

Reportrarna och fotograferna på Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten är inte nöjda och har inte kommit överens med sina arbetsgivare hur de utsända teamen ska kompenseras. Tidningsföretagen håller sig strikt till kollektivavtalet, vilket fått till följd att de som ryckte in och jobbade extra under nyår och trettondagshelgen på sina lediga dagar i Sverige fått ekonomisk kompensation, men inte de som var på plats i Thailand.

GPs fotograf Stefan Berg kände det som ”ett slag i huvudet” att tidningsledningen inte visade sin uppskattning att han och reportern Jan Höglund jobbat under julen och trettondagshelgen. När han kom hem gick han till företagsläkaren som rekommenderade honom att stanna hemma i tre veckor för att återhämta sig.

– Det är förvånande att tidningsledningarna på olika företag inte premierar att medarbetare haft extrema arbetsbördor och jobbat under stor psykisk press, säger Stefan Berg.

bryt

DN har infört att alla vikarier är timanställda, vilket gör att utsända vikarier endast kan skriva upp åtta timmars arbetsdag.

– Detta visar på att vi måste få till en förändring av kollektivavtalet så att arbetstidsreglerna även gäller utomland, säger Ingrid Eriksson, journalistklubbens ordförande på DN.

Efter förhandlingar har de reportrar och fotografer som var på plats i Thailand fått ta ut extra semesterdagar.

Expressen har ett reglemente som innehåller regler för övertid som förutsätter att reportrar har normal arbetstid. Reglerna fungerar dåligt och därför vill även journalistklubben på Expressen att ersättning för utlandsarbete tas upp och förhandlas centralt.

Journalistförbundet anser att kollektivavtalet ska gälla även utomlands och har vid de två senaste avtalsförhandlingarna med Tidningsutgivarna försökt få det inskrivet i avtalet, utan att lyckas.

– Jag tycker att det är dåligt, rent utav snålt att inte kompensera de som ryckts upp från sin julledighet för att jobba, säger Agneta Lindblom Hulthén.

Vid Journalistförbundets kongress 2002 motionerade journalistklubbarna på GP och TT om att förbundet skulle arbeta för att kollektivavtalet även ska gälla tjänsteresor utomlands. Förbundsstyrelsen tillsatte en arbetsgrupp som kom med sin rapport 2003. Rapporten är konfidentiell men Agneta Lindblom Hulthén konstaterar att frågan ska drivas vidare på olika fronter.

bryt

Sveriges Radio och Sveriges Television har i sitt kollektivavtal inskrivet hur reportrar som jobbar utomlands ska kompenseras. Avtalet innebär att den som jobbar mer än sin ordinarie arbetstid ersätts per timme med månadslönen delat med 145, om det gäller en oplanerad utlandsresa. Är det en planerad resa är ersättningen månadslönen delat med 165.

De som jobbade för Ekot fick ett tilllägg på 600 kronor per dygn och de som jobbade under särskilt svåra förhållanden i Aceh fick dessutom ett nattraktamente på 270 kronor per dygn.

På SVT har man givit ekonomisk kompensation till det team som var först på plats i Thailand på grund av den psykologisk press de utsattes för. Jan Axelsson, enhetschef för SVT Nyheter och Samhälle, vill inte uppge summan, utan säger att det är en personlig uppgörelse mellan teamet och honom.

– Däremot tycker vi inte att man ska använda ekonomiska incitament för att få folk att göra vissa riskfyllda uppdrag. Ersättningen till det team som var nere första veckan var en spontan gest vid en exceptionell situation, säger Jan Axelsson.

På TV4 har de utsända fått betalt efter antal timmar de jobba, men ingen övertidsersättning.

PÄR JANSSON

pj@journalisten.se