Stockholmare – den typiska journalisten

Vad som händer i Stockholm har en tendens att bli en riksnyhet. Kanske beror det på att närmare hälften av medlemmarna i Journalistförbundet bor i Stockholms län.

Medier kritiseras ofta för att vara Stockholmsfixerade, att det som händer utanför huvudstadens gränser inte får lika stor uppmärksamhet.

En orsak till denna koncentration till Stockholm kan bero på att större delen av journalistkåren bor i Stockholms län. 43 procent av de ungefär 15 300 yrkesaktiva medlemmarna (pensionärer och studerande inte inräknade) i Journalistförbundet är skrivna i Stockholms län.

bryt

Enbart i Stockholms stad bor 30 procent av journalisterna: 4 600 personer. Det är lika många journalister bosatta i Stockholm som det finns journalister i övriga delar av landet – minus storstäderna Malmö och Göteborg. I Göteborgs stad bor sex procent av landets journalister och i Malmö fem procent. Det innebär att 41 procent av journalisterna är bosatta i storstadsområden.

För att hårdra: den typiska svenska journalisten är en person som bor i Stockholms innerstad.

bryt

En journalist som är verksam i Norrlands inland är ett unikum inom journalistkåren. Allan Fjällström och Jan Johansson på Västerbottens-Kuriren tillhör denna lilla skara. De bevakar sex norrländska inlandskommuner som tillsammans är lika stora som Danmark.

Allan Fjällström säger att det märkts på den allmänna bevakningen att det finns en koncentration av journalister till storstäder.

– Har man själv hög lön, bor i ett bra bostadsområde och umgås med dem som har hög lön färgar det av sig på vad man väljer att bevaka. Det blir en annan typ av infallsvinkel och synsätt än om man bor på landsbygden.

Många tidningar har dragit in på sina lokalredaktioner av ekonomiska skäl. De lokalredaktörer som är kvar får därför allt större bevakningsområden.

– Riksmedierna är bara intresserade då det händer spektakulära nyheter på landsbygden. Vi har fått en splittring av landet eftersom färre journalister jobbar i glesbygd. De läsare som bor i glesbygden känner sig utelämnade, säger Allan Fjällström.

bryt

Han påpekar att landsortstidningar inte har resurser eller möjlighet att bevaka vilka konsekvenser riksdagens och regeringens beslut får för glesbygden. Mycket av denna bevakning sköts i dag av företag i Stockholm, som nyhetsbyrån Siren som bevakar myndigheter genom att leta i diarier, beslut, domar och skrivelser.

– Där görs redan ett urval, som har ett storstadsperspektiv, säger Allan Fjällström.

bryt

Tittar man närmare på varje län visar det sig att det även där finns ett centrum och en periferi, på samma sätt som storstäderna dominerar resten av landet. Större delen av journalisterna bor i respektive läns residensstad.

Exempelvis bor 71 procent av journalisterna i Krono­bergs län i Växjö, 70 procent i Västmanlands län bor i Västerås, 65 procent i Jämtlands län bor i Östersund och 68 procent av journalisterna i Västerbottens län bor i Umeå.

I Dalarna verkar koncentrationen till residensstaden inte vara lika hög. 43 procent bor i Falun och 18 procent i Borlänge. Sedan är det jämt fördelat på Gagnef, Malung, Rättvik, Leksand, Mora och Hedemora.

– Vi jobbar med lokaljournalistik och då är det ganska självklart att vi har reportrar som bor runt om i länet, säger Ewa Wirén, redaktionschef på Falu-Kuriren.

Men hon påpekar att det inte alltid är lätt att ha en redaktion som är uppdelad på 14 olika platser i länet.

– En gång per år, om vi har tur två gånger, finns det möjlighet att samla alla. Det är mödosamt att diskutera en gemensam journalistik när redaktionen sitter så splittrat, säger hon.

bryt

Även Hallands län och Södermanlands län har en större spridning på bostadsort. I Sörmland bor 126 journalister (41 procent) i Eskilstuna och 63 journalister i Nyköping, 29 i Katrineholm, 27 i Strängnäs och 19 i Gnesta. I Hallands län bor 114 journalister (39 procent) i Halmstad och 50 i Falkenberg, 42 i Varberg och 60 i Kungsbacka.

PÄR JANSSON

pj@journalisten.se