SRAOs bud: Två Big Mac i månaden
Två Big Mac i månaden. Det är vad lönebudet från public serviceföretagens arbetsgivarorganisation skulle ge anställda på SVT, SR och UR.– En ren förolämpning, säger Witold Lanzenberg, journalistklubbens ordförande på Sveriges Radio.
Två Big Mac i månaden. Det är vad lönebudet från public serviceföretagens arbetsgivarorganisation skulle ge anställda på SVT, SR och UR.
– En ren förolämpning, säger Witold Lanzenberg, journalistklubbens ordförande på Sveriges Radio.
Arbetsgivarorganisationen SRAOs förslag på ett treårigt avtal har upprört journalisterna på Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Många kallar det ett skambud som i realiteten skulle innebära en lönesänkning.
Enligt SRAOs förslag ska lönen höjas med 0,7 procent det första året och med 0,9 procent de kommande två. Journalistförbundet har räknat ut att SRAOs bud ger en löneökning på ungefär 85 kronor i månaden efter skatt. En summa som skulle räcka till två Big Mac Meny, inte mer.
Mitt under avtalsförhandlingarna begärde SRAO ”time out” efter bara två dagar. Fortsatta överläggningar kommer igång först den 14 april. SRAOs chefsförhandlare Jörgen Bjerndell vill inte kommentera avtalsförhandlingarna eller varför de begärt time out.
– Vi håller på att förhandla och det får ske inom den ramen. Jag har inga ambitioner eller önskan att föra en diskussion i tidningen.
bryt
Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén misstänker att SRAO lurpassar för att se hur det går inom andra avtalsområden, och att det är först då som arbetsgivaren kommer med ett seriöst lönebud.
Journalistklubbarna på public serviceföretagen är mycket upprörda över budet på 0,7 procent.
– Medarbetare har ställt upp och varit lojala trots den senaste tidens nedskärningar och sparkrav. De har en yrkesstolthet, de vill göra ett bra jobb. Jag ser därför SRAOs lönebud som en ren förolämpning mot de anställda, säger Witold Lanzenberg, journalistklubbens ordförande på SR.
Förutom ett lönebud på under en procent på tre år har SRAO föreslagit en ändring av LAS-reglerna. De vill att en anställd inom public serviceföretagen ska kunna jobba i fem år innan de kan få förtur till tjänster.
Journalistförbundet i sin tur har i förhandlingarna krävt att vikariernas ställning stärks genom att vikarier ska kunna få rätt till nya vikariat oavsett om de har arbetat i tolv månader och hotas av utlasning. Genom att stärka företrädesrätten hoppas förbundet få bukt med den utbredda utlasning.
bryt
Witold Lanzenberg är förvånad över SRAOs utspel om inlasade först efter fem år eftersom det pågår diskussioner mellan arbetsmarknadsdepartementet och fackliga organisationer om en skärpning av LAS, lagen om anställningsskydd.
I en intervju i Journalisten i november förra året sade arbetsmarknadsminister Hans Karlsson att journalister verkar ha den sämsta anställningstryggheten på den svenska arbetsmarknaden.
På arbetsmarknadsdepartementet håller man nu på att se över LAS. Hans Karlsson sade i intervjun att lagändringen kommer att innehålla en starkare skrivning som ska begränsa arbetsgivarnas möjlighet att använda vikarier på ett sätt så att de aldrig blir tillsvidareanställda.
Propositionen ska vara klar och överlämnad till regeringen under våren.
SRAO motiverar sitt förslag på ändring av LAS-reglerna med att de är bundna av sändningstillståndet som säger att de måste ta in medarbetare som inte jobbar på företaget.
bryt
Journalistförbundet kräver att det inte längre ska få vara tillåtet att anställa personal på projekt. Förbundet anser att denna form av anställning har missbrukats av arbetsgivarna i en sådan omfattning att de inte vill ha den kvar.
Journalistklubbarna anser att företaget ofta väljer att anställa journalister på projekt, som ett sätt att komma förbi LAS. Dessutom har företrädelserätten till tjänster skrivits bort för dem som anställs på projekt.
Arbetsgivaren har även föreslagit att kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och SRAO skrotas och att det skrivs ett helt nytt. SRAO vill istället ha ett avtal som gäller för samtliga anställda inom public serviceföretagen. Som avtalet nu är skrivet tar det hänsyn till journalisters arbetsvillkor vad det gäller exempelvis schemaläggning, övertid och lönebildning.
– Detta är oacceptabelt. Allt som vi tillkämpat oss under fackligt arbete skulle vara bortkastat enligt deras förslag. Avtal blir till genom ett givande och tagande. För att få in vissa saker i avtalet har vi varit tvungna att försaka andra, säger Witold Lanzenberg.
bryt
Övriga krav som Journalistförbundet har när förhandlingarna åter kommer igång den 14 april är att föräldralediga inte ska diskrimineras, utan de ska på samma sätt som övriga erbjudas återanställning efter att deras vikariat gått ut. Dessutom kräver förbundet att de arbetsplatser som inte följer jämställdhetslagens krav på lönekartläggning ska skjuta till extra pengar till varje års löneutrymme.
Vidare vill förbundet att SVT, SR och UR endast ska anlita produktionsbolag som har gällande kollektivavtal.
pj@journalisten.se
