Gå direkt till textinnehållet

Sajt listar snåla medier

Över hälften av alla uppdrag ligger under Journalistförbundets frilansrekommendation, enligt sajten arvodesguiden.se.    – Uslast är Sveriges Radio och lokalpress, säger Rickard Jakbo, ordförande i Mälardalens frilansklubb.

Många frilansjournalister får inte tillräckligt betalt för sina jobb. 57 procent av alla uppdrag ger mindre än Journalistförbundets frilansrekommendation. Det visar uppgifter som inrapporterats till webbsajten arvodesguiden, som startade för snart ett år sedan av Frilans Riks och Mälardalens frilansklubb, frilansarnas distrikt inom Journalistförbundet.

Uppgifterna var inte helt oväntade, menar Rickard Jakbo.
   – Nej, jag är inte förvånad. Många arbetsgivare utnyttjar icke etablerade frilansar som inte vet att ta betalt. Men ingen tjänar på att frilansar tjänar dåligt. Det finns alltid en risk att det slarvas om betalningen är för låg. Så det är klart det är allvarligt att de flesta inte betalar tillräckligt, säger Rickard Jakbo.

Arvodesguiden har fått in 500 rapporter som ligger till grund för bedömningen. Medlemmarna har själva rapporterat in uppdragens pris och omfång. Därefter har de betygssatts och jämförts med frilansrekommendationen.

Syftet med guiden, enligt Rickard Jakbo, är att hjälpa medlemmar att ta skäligt betalt, men också att informera om vilka arbets­givare som betalar bra, respektive vilka som betalar uselt.
   – Sveriges Radio är alltid uslast. Kultursidor i lokalpress borde utsättas för bojkott, det är skrämmande hur dåligt de betalar, säger Rickard Jakbo.

Men också inom lokalpress skiljer sig arvodena åt. En frilans som skriver kulturrecensioner för Helsingborgs Dagblad får 1 500 kronor, A-skatt, enligt kulturchef Gunnar Bergdahl. Ett arvode han gärna hade höjt, om budgeten varit annorlunda.
   – Ingen skulle bli gladare än jag om jag kunde betala mer. Till vårt försvar höjde vi förra året. Jag har frilansat själv och vet att det finns redaktioner som betalar fullständigt oanständigt lite.
   – Jag uppfattar att de flesta som skriver åt oss huvudsakligen livnär sig på att vara lärare, författare eller bibliotekarier. Arvodet är lågt men de gör något de tycker om, säger Gunnar Bergdahl.

Journalisten Anders Lagerman sliter riktigt hårt för sin lön. Han arbetar som frilans för Vimmerby Tidning och får 300 kronor för en normal artikel med tillhörande bild, A-skatt.
   – Jag gillar mitt jobb, men jag får jobba hårt, säger han. Jag skriver sextio sådana artiklar i månaden. Det blir 18 000 i månadslön.

Anders Lagerman är 58 år och arbetar alla veckans dagar. Han säger att han ofta grälar med sina chefer om de låga arvodena, men att det inte hjälper. De senaste åren har han arbetat på ­redaktionen en dag i veckan och har då timlön. Det uppskattar han.
   – Ja, det är skönt. Då har jag betalt även när jag reser till dem jag ska intervjua. Som frilans får jag bara betalt för mina artiklar. Jag hade mycket hellre haft en fast deltidstjänst, säger Anders Lagerman.

Ytterligare ett syfte med arvodesguiden är att ge förbundet en realistisk bild av marknaden, för att rätta till orättvisor och usla frilansarvoden. Förbundet arbetar med att ta fram strategier för hur man beräknar arvoden, men också hur man ska bemöta så kallade fulavtal.

Fler avsnitt