Gå direkt till textinnehållet

Perssons TV-fotograf avslöjar sin tunga roll

Debatten om SVT-dokumentären om ordförande Persson är het i medierna. ”Knähunden Fichtelius” är ett flitigt uttryck. Men om fotografen, Paolo Rodriguez, har det inte skrivits eller sagts mycket.

Debatten om SVT-dokumentären om ordförande Persson är het i medierna. ”Knähunden Fichtelius” är ett flitigt uttryck. Men om fotografen, Paolo Rodriguez, har det inte skrivits eller sagts mycket.

– När bubblan sprack trodde jag att någon chef skulle vara intresserad av att tala med mig. Men icke. Inte ett ljud och knappast nu heller. Det känns märkligt, säger Paolo Rodriguez.

– Det är som om ingen har ställt sig frågan: Är det möjligen en fotograf inblandad i en TV-dokumentär? Mina kolleger ställer sig också undrande. Det är ju trots allt ett unikt SVT-projekt, säger han.

När Erik Fichtelius fått klartecken av Göran Persson – och SVT-cheferna Stig Fredriksson och Ingvar Bengts­son sagt ja – tillfrågades Paolo Rodri­guez.

– Eftersom jag alltid varit politiskt intresserad var det naturligt för mig att tacka ja. Det svåra var att hålla uppdraget hemligt, jag tillhörde ju då som nu nyhetsredaktionen. Jag arbetade kvällar och helger, på min fritid, och hålla tyst kan jag. Situationen lättade när saken blev offentlig.

Paolo Rodriguez har spelat en betydande roll i ”projektet Persson”. Han har haft ansvaret för allt ljud och ofta arbetat på egen hand när Fichtelius – ibland av praktiska skäl – inte följt med på utlandsresor.

– Inför EU-toppmötet i Göteborg åkte jag ensam med Persson och besökte fem länder på tre dagar. Jag har varit med i svängen rätt länge och duger till att ställa relevanta frågor. Ofta har jag arbetat med en liten kamera. Det går inte att släpa runt en tolvkilosutrustning där det krävs smidighet och diskretion.

– Ibland har Fichtelius filmat själv, det syns ju … Tekniskt har inte allt varit optimalt men i en dokumentär som denna får man köpa det. Jag tror att tittarna – och de är ju glädjande många – accepterar sämre bildkvalitet, om den som det handlar om säger bra och intressanta saker. Och det får man väl säga att Persson lyckats med.

Paolo Rodriguez anser att det är märk­ligt med alla tidiga åsikter i medierna om dokumentären och undrar: ”Brukar man recensera en teaterföreställning efter första akten?”.

Vad tycker du om att Erik Fich­telius har kallats för knähund?

– Det köper jag inte. I motsats till alla som nu kastar skit har jag hört och sett det mesta. Persson och Fichtelius har hållit en rågång och varit medvetna om sina roller. Fichtelius har visst ställt följdfrågor men somliga verkar inte förstå vad som är begåvad journalistik – nämligen att vara tyst ibland. Det är då man får höra saker…

– Jag vet till exempel att Fichtelius frågade om nya regeringsbildningen men då vägrade Persson ge några svar. En sådan information visste han inte skulle gå att hemlighålla. De hade en professionell attityd till varandra.

Varför har inte din roll uppmärksammats?

– Det är kärvt med sådant i TV. Edward T Adams blev belönad med Pulitzer-priset för stillbilden på polischefen i Saigon som skjuter en man i huvudet– men ingen vet vem som tog de rörliga bilderna. Samma sak med stillbilderna från dödsskjutningarna på Himmelska Fridens torg i Peking. Stillbilderna belönades men inte de rörliga TV-bilderna.

Hur tror du att Göran Persson reagerat på TV-dokumentären?

– Han har fått sig en snyting. Inte för hur de fyra TV-timmarna presenterats utan för hur journalisterna valt att skriva om dem. Det tror jag har tagit hårt på honom.

Fler videos
Fler avsnitt