Pensionssmäll för förbundet leder till storförlust
Journalistförbundets verksamhet gick 2002 med en förlust på hela 5,3 miljoner kronor. Huvudskälet till förlusten är en pensionssmäll, sedan det uppdagats att förbundet missat att reservera medel för pensionsåtaganden till elva tidigare och nuvarande anställda.
Journalistförbundets verksamhet gick 2002 med en förlust på hela 5,3 miljoner kronor. Huvudskälet till förlusten är en pensionssmäll, sedan det uppdagats att förbundet missat att reservera medel för pensionsåtaganden till elva tidigare och nuvarande anställda.
På tisdagen lade Journalistförbundets arbetsutskott fram förbundets bokslut för 2002 för Journalistförbundet och dess dotterbolag Journalisterna i Sverige AB. Förbundet hade budgeterat med en förlust för 2002 på 2,8 miljoner. Så sent som i december såg det dock ut som om resultatet skulle bli betydligt bättre än så, bland annat på grund av att förbundets upphovsrättsersättningar blev högre än budgeterat.
Men istället blev det en förlust på hela 5,3 miljoner. Detta att jämföra med konfliktåret 2001 då förlusten begränsades till 1,7 miljoner.
Bakom förlusten ligger till största delen kostnader för pensioner och pensionsreservationer till elva tidigare och nuvarande sektionschefer och ombudsmän. Den totala kostnaden för dessa uppgick till 7,6 miljoner 2002, vilket var mer än fyra miljoner högre än beräknat.
Pensionsuppgörelserna sträcker sig ända tillbaka till slutet av 70-talet och början av 80-talet, då dåvarande förbundsledningar tecknade avtal om att ombudsmän skulle kunna gå i pension vid 60 års ålder. Denna policy ändrades sedan i mitten av 90-talet, då det beslöts att det inte ska finnas några individuella tjänstepensioner utöver avtal och plan från 65 års ålder.
Problemet var att det under 80- och 90-talet inte avsattes tillräckligt med medel för att täcka kostnaderna för dem som hann omfattas av avtalen.
”Några löpande avsättningar för dessa åtaganden gjordes inte i boksluten förrän i slutet av 90-talet och då i mycket begränsad omfattning”, skriver förbundets ekonomikonsult Per Mogård, i ett PM som presenterades för arbetsutskottet på tisdagen.
Pensionsuppgörelserna uppmärksammades för första gången i Journalisten i april 2000. Dåvarande förbundsordföranden Håkan Carlson var då mycket upprörd över avtalskonstruktionen och konstaterade att avtalen var ”otidsenliga” och att det hela varit ”förskräckligt dåligt skött”.
Men trots att uppmärksamhet då riktades mot pensionsuppgörelserna vidtogs ändå inte tillräckliga åtgärder i form av ansvarsförbindelser eller reservationer för kommande pensionsåtaganden. Detta har uppdagats först nu, i samband med årets bokslut – och i samband med att fyra personer på kansliet har eller inom kort ska gå i ålderspension.
”Tilläggspensionerna från 65 års ålder för dem som gick i pension vid 60 års ålder till och med år 2000 har inte försäkrats”, konstaterar Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén och vice ordförande Arne König i en redogörelse av pensionsläget som i dag presenteras på förbundets hemsida. “Skillnaden mellan pensionsgrundande lön enligt ITP-plan och faktisk beräknad slutlön för dessa personer är stor”.
Justeringen av avsättningarna sker först nu, i ett försök att “städa upp” pensionsläget. Denn totala kostnaden för de individuella tjänstepensionsuppgörelserna beräknas under 2002 uppgå till 7,6 miljoner kronor, vilket är 4,2 miljoner mer än de medel som hade reserverats. Detta innebär att pensionssmällen står för mer än tre fjärdedelar av den förlust som redovisas för 2002.
Förbundets ledning ska nu be revisorerna att göra en fullständig genomlysning av hur pensionsfrågan hanteras och utreda om det förekommer andra olösta frågor mellan förbundet och personalen.
”Förbundsledningen kommer också att föreslå att revisorerna lämnar förslag på eventuella åtgärder med anledning av pensionsöverenskommelserna”, skriver ledningen i sin redogörelse.
Det kan också bli aktuellt med sparåtgärder på förbundet, som en följd av pensionssmällen:
”Förbundsstyrelsen föreslås också be ekonomiavdelningen att snarast gå igenom årets budget för att se vad som kan göras för att snarast inhämta den extra utgift som nu belastar förra årets bokslut.”, skriver förbundsledningen i sin redogörelse.
För 2003 beräknas kostnaderna för det extra pensionsåtagandet att uppgå till cirka 400 000 kronor, enligt den rapport som lades fram under tisdagen.
Förbundets styrelse informerades under tisdagen per telefon om det oväntade bakslaget i förbundsekonomin. Frågan kommer att diskuteras vidare på nästa ordinarie styrelsemöte, nästa fredag, men redan under onsdagen ska den behandlas av förbundets revisorer på ett möte på Journalistförbundet.
mj@sjf.se
