Oviss framtid för utbildningar
I höst förändras journalistutbildningarna på högskolorna. Bland annat införs ett nytt betygssystem på två av utbildningsorterna. Studenter som Journalisten talat med är osäkra på vad förändringarna kommer innebära.
I höst förändras journalistutbildningarna på högskolorna. Bland annat införs ett nytt betygssystem på två av utbildningsorterna. Studenter som Journalisten talat med är osäkra på vad förändringarna kommer innebära.
I och med den så kallade Bolognaprocessen får Sverige en ny organisation av högskoleutbildningar. Även journalistutbildningarna på högskolenivå omfattas av förändringen.
Bolognaprocessen är ett europeiskt projekt för att samordna utbildningar och öka rörligheten mellan universiteten i Europa. Processen inleddes 1999 när 29 europeiska utbildningsministrar möttes i den italienska staden Bologna. I dag är 45 europeiska länder med i processen.
– Du ska lättare kunna byta studieort. Och det ska bli lättare att plugga
i Europa. Hela processen syftar till att stärka Europa, som ska kunna mäta sig med andra utbildningsområden som USA, Australien och Asien, förklarar Elin Rosenberg, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS.
En grundbult i Bolognaprocessen är införandet av ett gemensamt betygssystem för Europa. En sexgradig skala med betyg från F upp till toppbetyget A, har tagits fram. De här så kallade ECTS-betygen får de svenska universiteten själva välja att använda i stället för de nuvarande betygen U, G och VG. Och för att ytterligare göra de europeiska universitetsutbildningarna mer enhetliga förändras sättet att räkna akademiska poäng. En termin ska i fortsättningen motsvara 30 högskolepoäng, i stället för dagens 20.
Av de högskolor som utbildar journalister, har bara Stockholms universitet och Mittuniversitetet i Sundsvall valt att införa de nya betygen.
På Mittuniversitetet är studenterna ganska överens om att införandet av ECTS-betygen är den största förändringen i Bolognaprocessen. Däremot är de inte lika eniga om vad de nya betygen innebär för dem.
– Jobbet som journalist handlar mer om erfarenheter. Jag känner inte att betygen spelar så stor roll, men får jag bra betyg är det ingen nackdel, säger Emma Kruskopf, som går första året på Mittuniversitetets journalistutbildning.
Hennes klasskamrat Matilda Byström är osäker på vad de nya betygen egentligen står för.
– Vi har blivit bortskämda med att det bara räcker med ett G. Ett G i dag är omfattande: ett svagt G kan vara ett väldigt dåligt betyg, medan ett starkt G kan vara ett väldigt bra. Med det nya systemet frågar jag mig vad som är godkänt: är det ett B, ett C eller även D? Jag kommer nog vara lite förvirrad, säger hon.
Enligt Eva Mårtensson, programansvarig för journalistutbildningen på Mittuniversitetet, har beslutet att införa det nya betygssystemet föranletts av långa diskussioner. Hon anser att Högskoleverket varit otydliga i sina direktiv.
– Högskoleverket har varit mesigt, det är mycket: ”gör som ni vill”. Inga tydiga tidsgränser, alla famlar.
Karin Järplid Linde arbetar med Bolognaprocessen på Högskoleverket. Hon har svårt att ta till sig av kritiken.
– Jag stöter rätt så ofta på uppfattningen att Högskoleverkets roll är att komma med färdiga svar om hur den nya högskoleförordningen ska tolkas, men så fungerar inte det svenska universitets- och högskolesystemet. Lärosätena är självständiga myndigheter vars roll är att tolka lag och förordning, säger hon.
En annan konkret konsekvens av Bolognaprocessen är att tre tydliga nivåer införs i högskolesystemet: en grundnivå, en avancerad nivå och en forskarnivå.
På grundnivån finns utbildningar som leder till tvåårig högskoleexamen eller treårig kandidatexamen. På den avancerade nivån finns en fyraårig magisterutbildning eller den nyinrättade femåriga masterutbildningen.
De svenska journalistutbildningarna finns på både grundnivå och på avancerad nivå.
Journalistutbildningen vid Mittuniversitetet är en av dem som introducerar masterutbildningen – men först nästa år.
– Från och med hösten 2008 inför vi en utbildning, som ska vara mer inriktad på forskning. I och med Bolognaprocessen är det tänkt att fler ska läsa långa utbildningar. Men innan det faktiskt finns en efterfrågan är det inget vi jobbar extra hårt med, säger Eva Mårtensson.
Även på JMK vid Stockholms universitet startar man en masterutbildning i höst. Den är två år lång och har en mer akademisk karaktär än det nuvarande 60-poängsprogrammet, som den ersätter. Det nya masterprogrammet är en påbyggnadsutbildning. Efter masterexamen ska studenterna kunna välja om de vill forska eller jobba som journalister.
Men George Strachal, studierektor på JMK, vet inte om studenterna kommer att klara yrkeskraven för journalister efter genomgången utbildning, även om han tror det.
– Vi får se. Utbildningen är ju i sin linda, säger han.
Är det rättvist mot de studenter som har sökt utbildningen om det visar sig att de inte klarar av att jobba som journalister när de är färdiga?
– Jag kan inte svara på det. Ambitionen är givetvis att man ska få jobb och vi prioriterar kontakterna med branschen. Även betygen på JMK ändras enligt ECTS-systemet.
Journalistutbildningen vid Lunds universitet går en annan väg. I stället för den magisterutbildning i journalistik som finns nu, blir det i framtiden en kandidatutbildning. Den är tre terminer lång och förutsätter att studenterna redan har läst andra ämnen.
Även i fortsättningen ska utbildningen dock vara både teoretisk och praktisk. Praktiken blir kvar, men de två kortare praktikperioderna slås ihop till en.
– Praktiken är urviktig för utbildningen. Studenterna får pröva vingarna. Att vi nu gör den i ett längre block gör att det blir lättare att få tag på platser, säger Stefan Theander, studierektor för journalistutbildningen vid Lunds universitet.
På den punkten får han medhåll av studenterna i Sundsvall, som menar att praktiken och de praktiska momenten är de absolut viktigaste i en journalistutbildning.
– Vi ska erbjudas mycket praktiskt arbete, så vi förstår verkligheten och inte fastnar i skolan. Vi ska inte komma ut härifrån och kunna lagar och regler, utan att ha övat på intervjuteknik och möten med människor, säger Emma Kruskopf.
Victor Lundberg, som också går första året på journalistutbildningen
i Sundsvall, förklarar:
– Det viktigaste för en journalist är nog att ha yrkeskunnande, och det måste man jobba sig till, säger han.
al@journalisten.se
kh@journalisten.se
ms@journalisten.se
Fotnot: Mer fakta om journalistutbildningarna finns att läsa i papperstidningen, nr 17 2007.
