Oaktsamhet med källor på Facebook kan leda till åtal
Facebook är ett utmärkt verktyg för att hålla kontakt med vänner. Men journalister bör tänka sig: den som är oaktsam med sina källor kan åtalas.
Facebook är ett utmärkt verktyg för att hålla kontakt med vänner. Men journalister bör tänka sig: den som är oaktsam med sina källor kan åtalas.
Facebook har under hösten blivit det senaste verktyget på internet. Men vad många journalister inte tänker på när de bjuder in personer att bli vänner på Facebook är att man samtidigt kan röja en källa.
Om en journalist lägger till en statligt eller kommunalt anställd källa i sin profil på Facebook kan källans chef enkelt ta reda på vem som lämnat uppgifter till medier. Genom att söka på reporterns namn på Facebook och leta bland vännerna kan det vara lätt att hitta den anställda – och sedan dra sina slutsatser.
Meddelarskyddet innebär att det är förbjudet att röja den källa som vill vara anonym. Tystnadsplikten finns för att anställda ska våga berätta och samtidigt veta att informationen stannar hos journalisten.
Meddelarskyddet tar inte hänsyn till om journalisten av misstag råkat röja en källa, exempelvis genom ett högljutt samtal på offentlig plats.
– Enligt tystnadsplikten kan journalister bli dömda om de är oaktsamma med källor. Slarv gäller inte som ursäkt. Tystnadsplikten är skarp och det ska den vara, säger Nils Funcke, chefredaktör för Riksdag & Departement.
Enligt TF, tryckfrihetsförordningen, kan en anställd inom offentlig verksamhet muntligen lämna uppgifter till massmedier för publicering. Meddelarfriheten innebör också att det är förbjudet att efterforska källor. Arbetsgivaren får inte undersöka den anställdes kontakter med medier.
Men om journalisten själv – eller källan för den delen – öppet visar att de känner varandra är det mer tveksamt om det kan leda till påföljder.
– Om journalisten lagt ut uppgifter på nätet kan man inte straffa en myndighetsperson för att han eller hon går in och tittat. Jag skulle inte kunna tänka mig att det skulle betraktas som straffbart, säger journalisten och tryckfrihetsexperten Anders R Olsson.
Justitiekansler Göran Lambertz påpekar att avgörandet är själva uppsåtet, om myndighetspersonen medvetet är ute efter att ta reda på vem som talat med en journalist. Åklagaren måste kunna bevisa att uppsåtet var att ta reda på läckan.
– Skulle myndighetspersonen av en slump få syn på att de är vänner, då är det ingen förbjuden efterforskning, säger Göran Lambertz.
Men den chef som genom Facebook får reda på att en anställd är källan får inte vidta några straffåtgärder.
– Om myndigheten råkar se något får de inte ge sig på personen, inte säga upp honom eller henne, inte skälla ut honom eller henne eller utföra repressalier, säger Nils Funcke.
Reglerna om meddelarfrihet gäller inte inom det privata näringslivet. Där får arbetsgivaren efterforska källor. Den som genom uttalanden i medierna kritiserar sin arbetsgivare kan förlora jobbet.
Därför bör journalister vara försiktiga med att på Facebook lägga till vänner som jobbar inom det privata näringslivet, om man vet att personen är eller kan bli en källa.
Naturligtvis ska man inte drabbas av panik och avregistrera sig på Facebook: Face-Off. Det gäller att välja hur mycket man vill visa av sig själv och sina vänner. Det går nämligen att ställa in en hög sekretess på Facebook. Det enda man då ser av dig är namnet och en bild: inga namn på vänner, inga uppgifter om yrke eller kontakter.
pj@journalisten.se
