Ny studie slår fast: ”Demokratin mår bra av public service”

Den nya boken Public service – en svensk kunskapsöversikt som är utgiven av Nordicom och författad av tio svenska medieforskare omfattar ett stort antal svenska och internationella studier och avsikten är att fungera som en kunskapsöversikt mot bakgrund av den ”tilltagande nationella debatten om public service”.

– Public service är en institution med stor makt och därför är det viktigt och bra att det förs en diskussion om våra svenska public service-medier. Allra bäst är det förstås om debatten tar avstamp i vad existerande forskning om public service har visat. Med den här publikationen vill vi samla forskningens svar på några av de vanligaste frågorna, säger Johannes Bjerling, redaktör för forskningsöversikten, i en kommentar.

En av frågeställningarna som besvaras i boken är om public service bidrar till bättre informerade medborgare. Baserat på 19 svenska och internationella studier besvaras frågan med ett tydligt ja:

Annons

 – Den forskning som finns visar bland annat att public service har ett större utbud av nyhets- och samhällsprogram än de kommersiella kanalerna. Dessutom har undersökningar visat positiva kunskapseffekter av att se på public service, men inte av att se på kommersiella teve-nyheter, säger Jesper Strömbäck, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Den forskning som finns visar också att den svenska befolkningen har stort förtroende för public service, och att förtroendet varit stabilt under den senaste tioårsperioden.

– Varken förändringar på mediemarknaden eller större samhällskriser tycks ha haft någon negativ påverkan på förtroendet för public service, snarare tvärtom. Under pandemin ökade till exempel medborgarnas förtroende för de svenska public service-medierna, säger Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet i en kommentar.

Det finns heller inget brett folkligt stöd för att minska det finansiella stödet till public service. Det framgår av en enkätundersökning som besvarades av 2 000 svenskar i åldrarna 18-99 år hösten 2020, där 30 procent svarade att de stödjer ett förslag om nedskärningar i anslagen till SVT, SR och UR. Bara 23 procent ansåg att public service inte ska göra breda underhållningsprogram och sportsändningar. En stor majoritet, 85 procent, anser att public service är viktigt för att garantera tillgången till oberoende journalistik.

De höga förtroendesiffrorna för public service döljer samtidigt en politisk dimension, konstaterar forskarna. Förtroendet för public service är lägst bland personer som identifierar sig som ideologiskt klart till höger. Skillnaderna har ökat något över tid.

Huruvida public service-medierna är partiska eller inte är en ofta omdiskuterad fråga som också utreds i forskningsöversikten. Med svenska studier av valrörelsenyheter från 1960-talet och fram till idag som underlag menar Bengt Johansson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, att det inte finns stöd för någon systematisk partiskhet, varken åt höger eller åt vänster:

– Forskningen visar att en viss partiskhet finns, men den är inte systematisk. Gynnande och missgynnande skiftar. Bara för att ett parti ges en positiv mediebild i en valrörelse är det inte säkert att detsamma gäller nästa gång, säger han.

Forskningen visar alltså att vem eller vilka som för stunden har mediernas uppmärksamhet inte avgörs av politiska preferenser, utan hur väl en aktör, fråga eller problemformulering stämmer med vad medierna för tillfället prioriterar. Det gäller både public service och kommersiella nyhetsmedier. 

Den existerande forskningen visar också att public service inte förminskar privata mediers betydelse. Tvärtom visar den internationella forskningen att en kombination av ett starkt public service och starka kommersiella nyhetsmedier är den bästa modellen för att stimulera nyhetskonsumtionen i befolkningen som helhet.