Gå direkt till textinnehållet

Nekas visum efter kritisk rapportering

Journalister som skrivit om sociala problem i Indien, som Ulrika Nandra, riskerar att få problem när de vill förnya sitt visum. Kan det påverka mediernas rapportering?Foto: Hans Alm 

Frilansen Ulrika Nandra har väntat i fjorton månader på att få journalistvisum till Indien. SVT och SvD, som hon förra hösten skrev stringerkontrakt med, har träffat Indiens Sverigeambassadör i ärendet, och själv har Ulrika Nandra kontaktat ambassaden ett otal gånger – utan resultat. Hon började misstänka att tystnaden berodde på artiklar hon skrivit om barnsexhandeln i Bombay. I bakhuvudet fanns intervjun som ambassaden kallade till när hon 2006 sökte – och fick – journalistvisum första gången:

– ”Du ska väl inte skriva om fattigdom och sociala problem, du kan väl skriva om kultur och dans”, sa de. Jag blev ganska ställd. Ska ett demokratiskt land ha synpunkter på vad jag skriver om?

För P1-programmet Mediernas räkning spelade Ulrika Nandra tidigare i höstas in när en tjänsteman på ambassaden bekräftade att det med största sannolikhet är hennes rapportering som hindrar henne att få visum på nytt.
Nu är Ulrika Nandra gravid och ger tillfälligt upp försöken att få jobba i landet igen.

– Men jag ger inte upp Indien för gott. Det vore en otrolig personlig sorg eftersom jag har rötter i landet, men jag är också mån om att den demokratiska principen ska vinna i längden, säger hon.

Ulrika Nandra är inte ensam i sin sits. Göteborgs-Postens utrikesreporter Marina Malmgren som tidigare skrivit artiklar om bland annat det indiska kastsystemet nekades förra året visum, och på Reportrar utan gränsers huvudkontor i Paris bekräftar Vincent Brossel att indiska myndigheter tillämpar en sorts svartlistning av journalister som rapporterat om sociala problem.

– Det har pågått i många år. Jag tror det handlar om en kombination av en tungrodd byråkrati, nationalism och misstänksamhet, säger han.

Kan då ambassadens agerande påverka rapporteringen i svenska medier? Dagens Nyheters Fokusredaktion hade nyligen en stor artikel om just barnsexhandeln i Bombay, skriven av en frilans. Redaktören Clas Barkman säger att det är möjligt att det medför komplikationer men att tidningen inte kan ta den sortens hänsyn. Han får medhåll av Ingrid Thörqvist, biträdande utrikeschef på SVT Nyheter:

– Vi har inte ändrat vår inställning till hur vi jobbar i Indien och vad vi vill göra. Vi måste kunna arbeta fritt.

Carina Stensson är tf utrikeschef på Svenska Dagbladet, som efter att Ulrika Nandras visumansökan dragit ut på tiden valde att anlita en annan frilans i Indien.

Kan inte det ses som en seger för ambassaden?

– Det kan ju hända att de uppfattar det så. Men vi kan inte besluta att inte bevaka Indien, det vore väldigt allvarligt. Tyvärr drabbas man extra hårt som frilans när sådant här händer.

Statsvetaren och Indienkännaren Sten Widmalm förvånas över uppgifterna, eftersom det styrande Kongresspartiet enligt honom är mer liberala och värnar mer om pressfrihet än den tidigare hindunationalistiska regimen.

– Men Indien är som många andra nationer måna om att upprätthålla en snygg fasad. Det är känsligt att ta upp dalitfrågan, prostitution och andra sociala problem, säger han.

Ulrika Nandra tror att ängsligheten ska ses mot ljuset av att Indien är en snabbt växande ekonomi där investerare inte får skrämmas bort.

Den indiska ambassadören i Stockholm vill inte kommentera frågan.

Fler avsnitt
Annons Annons: Journalistfonden.
Fler avsnitt

Senaste numret

Fler avsnitt