Migrationsverket vill utbilda journalister – och få mindre kritik

I nästa vecka arrangerar Migrationsverket ett webbinarium för journalister om hur myndigheten hanterar ärenden som gäller barn.

– Det är ett krångligt regelverk. Vi får många frågor och vi ser också att det är svårt för reportrar och i förlängningen också allmänheten att förstå hur allting hänger ihop, säger Jesper Tengroth.

Ska ni ta journalister i örat?

– Verkligen inte. Vi vill bidra till bättre journalistik, berätta hur det fungerar, och på det sättet skapa ett lugn för oss. Många av de uppmärksammade asylärendena får många reaktioner. De bygger inte helt sällan på att det inte blivit helt rätt i rapporteringen.

Kan du ge något exempel?

– Ganska ofta läser vi att ”Migrationsverket vill inte kommentera det enskilda fallet”. Men vi svarar jättegärna, bara man har en fullmakt från den det berör. Men journalister kan eller vill inte skaffa en fullmakt.

– Ibland känns det också som att medier ”glömmer bort” information de har fått av oss, när de har en fullmakt. Om informationen sumpar vinkeln. Det kan göra mig lite sorgsen.

Som?

– Säg att vi tack vare att journalisten har en fullmakt kan berätta att en person har varit i sitt hemland, och därmed inte kan få uppehållstillstånd. En sådan ”detalj” kan ändå falla bort. Och då framstår vi som väldigt kalla och omänskliga när vi beslutar om ett avslag.

Han berättar att Migrationsverkets presstjänst ofta ringer upp redaktioner och påtalar fel i texter eller rubriker.

– Jag har ju betalt för att få skäll. Men när det blir fel i medier leder det till att medarbetare på myndigheten blir utsatta för olika saker, som hot. Det är solklart att vi ska ha kritik när vi gör fel, men inte när vi gjort allt rätt enligt den lagstiftning som riksdagen och i förlängningen svenska folket har bestämt – och som vi som tjänstemän inte har någon åsikt om.

Asylärenden är ofta ömmande fall, och journalistiken ska stå på den lilla människans sida, konstaterar han. Samtidigt som alternativmedier ansätter Migrationsverket från motsatt perspektiv, där de är kritiska till att människor får medborgarskap.

– Det finns också lysande exempel på när journalister lägger ned tid och kraft på att både visa på ett lokalsamhälles sorg över att en flicka ska utvisas, och förklara hur vi jobbar. Men många gånger gör man bara ett kort nedslag där vinkel och rubrik faktiskt inte riktigt håller.

Jesper Tengroth är presschef på Migrationsverket sedan 2023 och har jobbat som journalist och facklig på Sveriges Radio i många år innan han bytte sida för snart 20 år sedan.

– Det är faktiskt första gången sedan jag gick över till kommunikationssidan som jag börjar tvivla lite på journalistiken. Jag har alltid försvarat medier, jag tycker fortfarande att medier gör ett viktigt jobb, men här kan jag faktiskt känna mig matt.

Vad tror du att de här bristerna du upplever beror på?

– Det är svår lagstiftning, det är brist på resurser på redaktionerna, man tar sig inte tid. Och det är ett känsligt ämne.