Medietextarnas brev stoppade förbundets AI-beslut

Flera medieföretag och organisationer har redan ställt sig bakom projektet att utveckla den öppna, storskaliga svenska AI-språkmodell som Wasp (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) fått i uppdrag av regeringen att skapa. Författarförbundet, Tidningsutgivarna, Bonnierförlagen, Bonnier News, Schibsted, SVT och SR finns bland initiativtagarna. Men Journalistförbundet har haft en försiktig hållning.

– Förbundsstyrelsen har några röda linjer som vi har behövt tydliggöra om det skulle bli aktuellt att gå med i projektet. Upphovsrätten måste värnas, och det är viktigt att den som inte vill att ens material ska användas i träningsmodellen ska kunna säga nej. Ett argument för att vi ska gå med i projektet är förstås att vi då sitter med vid bordet och kan påverka och försvara våra medlemmars intressen, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet.

Planen var att förbundsstyrelsen skulle fatta beslut i fredags om huruvida Journalistförbundet ska ingå i projektet, vilket förbundet berättade om på sin sajt i onsdags förra veckan. Men frågan fick bordläggas. Orsaken var ett brev från journalistklubben Medietextarna, som organiserar frilansar som arbetar med undertextning.

– Jag är glad över att de kontaktade oss. De utgör ju en grupp i Journalistförbundet med en ganska annorlunda situation jämfört med de flesta andra medlemmar. Det är viktigt att få ett samtal med dem innan vi fattar beslut. Därför kommer vi att boka in ett möte med dem, och avvaktar med att fatta beslut till efter det mötet, säger Ulrika Hyllert.

I brevet uppger Medietextarna att de vill lämna sina synpunkter på AI-modellen innan förbundsstyrelsen fattar beslut. I brevet skriver de:

”Med tanke på hur oerhört stor påverkan användandet av generativ AI redan idag har på många medlemmars framtida möjligheter att försörja sig på eller ens kunna fortsätta inom sitt yrke bör man väl åtminstone sondera åsiktsterrängen i de olika yrkeskategorier som förbundet organiserar. Vi i Medietextarna har inte fått någon fråga från förbundet om hur vi eller vår yrkeskår ställer oss till en svensk språkmodell, och då är vi ändå språkarbetare – språkarbetare som dessutom jobbar med översättning.”

Under tisdagseftermiddagen håller Medietextarna ett extrainsatt öppet styrelsemöte för att diskutera frågan.

– Den ekonomiska upphovsrätten har vi tvingats frånsäga oss de senaste 20 åren. Det finns inte ett undertextningsbolag som inte kräver det i sina avtal, och eftersom vi är en så smal yrkeskategori så har framgången varit obefintlig i vår kamp för att ha något att säga till om där. Därför blir den frågan lite mindre viktig för oss, säger Barbro Garneij, ordförande i Medietextarna till Journalisten, och fortsätter:

– Frågan är vad som händer den dag en svensk språkmodell tas i kommersiellt bruk. Kommer det att finnas jobb för medietextare? Hur mycket journalistik kommer att reduceras till korrekturläsning? Kommer det ens att gå att livnära sig som kulturutövare framöver, eller kommer kulturen att ägas av vinstdrivande företag som själva producerar ”kultur” med hjälp av AI? Det här är ett paradigmskifte.

I Författarförbundet pågår en svekdebatt om styrelsens positiva inställning till en svensk språkmodell. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert har följt debatten och uppger att frågorna om språkmodellen diskuterades så länge under Journalistförbundets styrelsesammanträde i fredags att flera andra punkter på dagordningen fick bordläggas.

– Det är uppenbart att det finns både positiva och negativa effekter och många risker med en svensk språkmodell, säger Ulrika Hyllert.

– Många av våra medlemmar använder AI-verktyg, och kanske tycker de att det är mer problematiskt att företagen de jobbar för är i händerna på amerikanska techjättar, som otillåtet använder material för att träna sina språkmodeller. En fördel med Wasp-projektet är att det är tydligt att upphovsrätten ska värnas, till exempel genom avtalslicenser, eftersom det ingår i regeringsuppdraget.

Att i stället kräva upphovsrättsersättning direkt från de amerikanska teknikföretagen tror Ulrika Hyllert blir svårt.

– Då skulle man behöva gå till domstol. Som det politiska landskapet ser ut i USA med den sittande presidenten ser de möjligheterna ganska små ut.

Samtidigt får Journalistförbundet signaler från medlemmar att AI används på tveksamma sätt av svenska medieföretag.

– Under våren har jag fått frågor från flera redaktioner som rör AI-användningen, till exempel: ”Måste jag sätta min byline på ett pressmeddelande som jag har kört genom en prompt?” Det är inte acceptabelt. Det behövs verkligen en diskussion i mediebranschen om hur man ska förhålla sig till AI-verktygen. Den här språkmodellen förändrar ju inte det, men det handlar ändå om hur det påverkar vårt yrke, och vissa yrkesgrupper blir mer påverkade än andra – kanske särskilt då våra medlemmar i Medietextarna, säger Ulrika Hyllert.

– Risken är att vi får väldigt snabba förändringar på mediemarknaden på ett sätt som vi inte tycker gynnar kvaliteten eller autenticiteten eller den trovärdighet som journalistik står för. Sen finns det ju en större diskussion om hur AI påverkar samhället och mänskligheten, men vi har ju inte tagit ställning som förbund eller som förbundsstyrelse kring de existentiella frågorna.