”Mediechefer som blir granskade gör som makthavare gör mest”

”Ansvarig utgivare avstod från att kommentera och hänvisade till politisk chefredaktör, som svarade skriftligt och försvarade publiceringen. Ingressen ändrades senare.”

Så summerar Paul Ronge Svenska Dagbladets agerande på Journalistens granskande nyhetsartikel om SvD:s ”tjej-Hitler”-publicering 2023. Exemplet är ett av 29 i Paul Ronges rapport ”När medier granskas” – och det är talande för mediechefers agerande om man får tro undersökningen.

– Tyvärr var bilden ungefär den jag väntat mig. När de själva blir granskade agerar medierna som andra makthavare gör mest. Kanske lite mer begåvat, eftersom man vet hur dramaturgin ser ut. Det är dystert, säger Paul Ronge.

Varför gjorde du den här undersökningen?

– När jag jobbar märker jag att medier är väldigt tuffa mot de kunder jag har. Ibland riktigt tuffa. Det är svårt att diskutera. Jag var nyfiken på hur medierna reagerar när de själva blir granskade av andra, respekterade medier. Och med AI uppstår ju möjligheten att undersöka det empiriskt för en egenföretagare som jag. AI är ju som Google på steroider i researchsammanhang.

Han har tittat på mediegranskningar i framför allt Journalisten och SR:s Medierna, och några från Dagens Media och Resumé, publicerade under perioden 2010-2026. Han har tittat på granskningspunkterna och de granskades svar, däremot inte värderat journalistikens innehåll. Några kritiska debattartiklar med repliker finns med i de 29 fallen.

I 4 av de 29 fall han tittat på gör de granskade medierna tydliga pudlar.

– Det är en låg siffra. Som dessutom är ganska generöst räknad.

Varför borde mediechefer vara bättre än andra makthavare?

– Medierna är under så stor press idag, med vulgära anklagelser om fake news, man verkar kunna slå hur som helst mot public service. Just därför är det viktigt att man de gånger man själv blir kritiserad föregår med gott exempel. Man behöver vara ett föredöme – då har man bättre förutsättningar att kräva det av andra.

Så av egenintresse?

– Ja, och det ligger också i det demokratiska intresset.

Men det finns en stor spännvidd i materialet, påpekar Ronge. Från Metoo, då båda kvällstidningarna lade locket på, till Lotta Folckers totala pudel efter Aftonbladets samtal till Örebroskyttens nära anhöriga 2025.

– Jag tycker hon där visar hur ofarligt det är att bara vara ärlig och säga: Det här blev fel.

Paul Ronge välkomnar rättelsespalter och alla former av självkritik. Han tror att sociala medier och en mer kritisk mediepublik är av godo för mediernas transparens och rättelseiver.

Mediecheferna i de 29 fallen ägnar sig bland annat åt mejlsvar i stället för intervju och hänvisningar till andra chefer eller kommunikationspersoner.

– Ett exempel som stod ut var när Thomas Mattsson under Metoo ägnade sig åt att kritisera Mediernas vinkel. Det är lite anmärkningsvärt, eftersom medier hatar när andra makthavare gör det. Det var ju Bildt som brukade ägna sig åt det, säger Paul Ronge.

Ditt råd till chefer på granskade medieföretag?

– Lev som ni lär.

Här finns hela undersökningen: ”När medier granskas”