Gå direkt till textinnehållet

Många frågor om varslen

I dagarna har företrädare för Journalistförbundet rest runt i landet och träffat medlemmar som har eller kan tas ut i konflikten. En av tidningarna som fått besök är Nerikes Allehanda.

I dagarna har företrädare för Journalistförbundet rest runt i landet och träffat medlemmar som har eller kan tas ut i konflikten. En av tidningarna som fått besök är Nerikes Allehanda.

Förbundsstyrelseledamoten Marie Blomgren besökte Nerikes Allehanda i Örebro i torsdags, dagen innan varslet om arbetstidsblockad skulle träda i kraft på tidningen. Som på så många andra arbetsplatser hade företaget förbjudit fackliga möten i tidningens lokaler. Så de 30-tal anställda på NA fick samlas på trappan utanför redaktionen, för att gå vidare och slå sig ner under några träd på Frimurarholmen vid Svartån.

Frågorna till Marie Blomgren var många. Ulrika Lindahl jobbar på Nerikes Allehandas webbredaktion. Artiklar hon skriver för webben hamnar även i papperstidningen.

– Min befattning är webbredaktör, men jag skriver även för tidningen. Är jag då lockoutad en del av tiden? undrar hon.

Marie Blomgren svarar att det är upp till arbetsgivaren att avgöra.

Ulrika Lindahl har också en fråga om hur hon ska bära sig åt för att få ekonomisk ersättning om det blir så att hon lockoutas. Marie Blomgren förklarar att hon kan ladda ner blanketter från förbundets hemsida och att lönebortfallet kommer att kompenseras.

Lönefrågan verkar vara den fråga som mest engagerar de reportrar, fotografer och redigerare som mött upp. Journalistklubben på Nerikes Allehanda har gått igenom lönerna för de omkring 100 journalisterna på tidningen. Runt 60 procent av dem har en månadslön under 25 000 kronor och de har jobbat många år på tidningen.

– Folk som jobbat länge ska ha bra betalt. Vi är beredda att kämpa för förbundets krav, säger Erik Mattsson, som är webbredaktör.

Karin Pilkvist, vice klubbordförande på Nerikes Allehanda, tror att det inte är några problem att få allmänheten att förstå att journalister gått ut i konflikt för att de vill få upp sina låga löner. Värre blir det att förklara kravet om kontroll över upphovsrätten.

Många vänder sig till medier i förtroende, förklarar Marie Blomgren. Om reportrar inte kan garantera att intervjun inte dyker upp i andra sammanhang och situationer kan det leda till att färre vill ställa upp.

– Vad vi eftersträvar är en delad vårdnad av upphovsrätten och lokala avtal som tar till vara bägge parters intressen, säger hon.

Många är också förvånade över att förhandlingarna med Tidnings­utgivarna dragit ut på tiden. Marie Blomgren berättar att det till viss del beror på att parterna måste ta hjälp av medlare om det kärvar i förhandlingarna.

– Vi måste söka medling enligt den förhandlingsordning vi har. Men det vore bättre att förhandla till vägs ände först innan man kallar in hjälp utifrån.

En av deltagarna vid mötet på holmen vill ha svar på varför parterna inte talar med varandra.

– Det är en konsekvens av att medlarna kopplats in. Då blir det inte mycket direktkontakt, utan förhandlingarna sköts genom en tredje part, förklarar Marie Blomgren.

Många ville också bli uppdaterade på vad som kommer att hända de närmaste dagarna.

– De tyngre varslen kan träda i kraft i slutet av veckan med förbud att jobba med webben, lockout och arbetstidsblockad på tidningar i storstäderna. Det kommer att öka trycket i förhandlingarna, säger Marie Blomgren.

pj@jouranlisten.se

Fler avsnitt
Fler videos