Gå direkt till textinnehållet

Majestätsbrott i Törnrosaslott

Kommunpolitikerna i Ekerö utanför Stockholm gör ett originellt bruk av sin yttrandefrihet: De väljer att tiga (se reportage på mitten).

Kommunpolitikerna i Ekerö utanför Stockholm gör ett originellt bruk av sin yttrandefrihet: De väljer att tiga (se reportage på mitten).

Ekerös politiker tillhör en krets av makthavare i storstädernas kranskommuner som vant sig vid att få arbeta relativt ostörd av granskande medier.

Skönt för dem, men bortskämda politiker utvecklar lätt later. Journalistelever vid Kaggeholms folkhögskola fick erfara det när de gjorde vad de ska göra och ställde självklara frågor om hur politikerna utövar sin makt. Eleverna bemöttes som om de hade begått majestätsbrott.

Exemplet Ekerö belyser vådan av att storstädernas närområden hamnat i medieskugga.

Grannkommuner till Stockholm som Sollentuna, Nacka och Täby, med vardera lika många invånare som medelstora landsortskommuner står utan hårdgranskande medier. Motsvarande stora städer runtom i landet kan däremot ha både en och två seriösa dagstidningar som synar vad makthavarna har för sig.

Flera försök från exempelvis Stockholms morgontidningar att ge ut lokalbilagor har emellertid misslyckats.

En orsak till det är att lokaltidningarna får otydlig identitet när de ingår i en modertidnings organisation. Självständiga och fristående bolag vore kanske en bättre modell.

Identiteten är även på ett annat sätt viktig i sammanhanget. När Stockholms-Tidningen på 80-talet ville etablera sig som en huvudstadens lokaltidning var ett av problemen att skapa en lokalkänsla för människor i så många distrikt.

De lokaltidningar som, förutom rena annonsblad, klarat sig bäst är de som lyckats avgränsa sina bevakningsområden geografiskt.

Många som bor i storstädernas förorter och kranskommuner jobbar inne i storstan och identifierar sig med den. De uppfattar DN, SvD eller GP som “sina” morgontidningar.

Ytterligare en aspekt har med de kommersiella förutsättningarna för tidningsutgivning att göra. Kommunerna närmast storstäderna har ofta ingen utpräglad och sammanhållen stadskaraktär och saknar egen utvecklad detaljhandel. Invånarna åker därför gärna in till den stora staden och handlar. Det påverkar annonsörernas intresse av att stödja en lokal tidning.

Även för de stora medierna har det länge varit ett bekymmer hur de många kranskommunerna ska bevakas.

Trots i många fall ambitiösa redaktioner är det ändå nättopp ogörligt för dem att jaga lokala pampar med blåslampa på samma envetna sätt som gjorts på flera landsortstidningar under det senaste året.

Nu har ytterligare en svårighet — eller kanske ska man än så länge tala om en oklarhet — tillkommit.

Den närdemokratiska reformen med stadsdelsnämnder som införts i flera kommuner kan göra kommunpolitiken svåröverblickbar även för resursstarka medier.

Kommunreportrarna har nu att hålla ett öga även på vad som händer i stadsdelsnämnderna, som i Stockholm är 24 till antalet.

Politiken bryts ofta ner i sakfrågor där ideologiska skiljelinjer är svåra att upptäcka. Frågan om var cykelstället ska placeras får knappast partierna att dela upp sig i block.

Det blir en uppgift för kommunreportrar att identifiera vad som är politik i det tillsynes rent pragmatiska beslutsfattandet.

Ekerö är emellertid en lagom stor kommun för att man ska kunna urskilja politiken, och lagom liten för att den ska vara möjlig att genomlysa.

Om medierna är där, vill säga, och tvingar politikerna att tala, inte tiga, om sina förehavanden.

Fler avsnitt
Fler videos