Gå direkt till textinnehållet

Lättfångad information kan leda till fler hot

Med ett klick går det att anonymt ta reda på det mesta om andras ekonomi. Därför får Datainspektionen ta emot samtal från oroade journalister, som befarar att kreditupplysning på nätet kan leda till utpressning och hot.

Med ett klick går det att anonymt ta reda på det mesta om andras ekonomi. Därför får Datainspektionen ta emot samtal från oroade journalister, som befarar att kreditupplysning på nätet kan leda till utpressning och hot.

– Vi kan inte stoppa verksamheten, säger Hans Kärnlöf på Datainspektionen.

Samma person- och inkomstuppgifter som genom offentlighetsprincipen går att få av skatteverket och kronofogdemyndigheten finns numera på kreditupplysningssajter.

Webbplatserna erbjuder besökarna att gratis, anonymt och snabbt ta reda på vad till exempel chefen tjänar eller personuppgifter om kändisar.

Verksamheten är laglig och uppgifterna lämnas utan att den som omfrågas får veta något, eller har möjlighet att kontrollera om uppgifterna stämmer.

Det enda som krävs för att webbplatsen ska få grundlagsskydd är att den har ett utgivningsbevis från Radio- och TV-verket.

Enligt vad Journalisten erfar finns det i dag en oro på flera redaktioner för att deras granskningar ska få obehagliga konsekvenser. Personer, som ogillar journalisters arbete, kan genom hemsidorna snabbt få fram uppgifter, som kan användas till exempel vid utpressning och hot.

Knut Kainz Rognerud, ekonomireporter på Dagens Nyheter, har även andra publicistiska betänkligheter mot de lättillgängliga kreditupplysningarna.

– När offentlighetsprincipen, som ska ge allmänheten insyn, missbrukas på det här sättet finns en risk att lagarna skärps och det drabbar seriös journalistik, säger han och drar en parallell till att passbilder sekretessbelagts, vilket försvårat arbetet för många journalister.

– Passbilderna sekretessbelades trots att missbruket egentligen var rätt litet och utan någon egentlig etisk debatt eller utvärdering.

När tryckfrihetsförordningen 2001 överfördes till att gälla även digitala medier blev det inte bara PUL, person­uppgiftslagen, som kom att stå över vanliga lagar. Även kreditupplysningar fick samma status.

Genom webbplatserna får kreditupplysningsföretag inkomster på annonser och det kundregister som trafiken på hemsidan resulterar i. För nyfikenheten är enorm – i december klappade en av sajterna, ratsit.se, ihop av det massiva söktrycket.

På sin hemsida skriver Ratsit att ”informationen på Internet är att likställas med t ex nyheter i en tidning.”. Där står också att webbplatsen förmedlar kreditupplysningar åt företaget Business check i Sverige AB, som har utgivningsbevis.

Detta har fått Datainspektionen att agera:

– Vi ska undersöka hur det ligger till, säger Hans Kärnlöf.

De flesta ekonomiredaktioner använder sig av kvalificerade kreditupplysningsföretag som UC, Upp­lysningscentralen, och Kreditfakta. Dessa företag skickar kopior till den person som upplysningarna gäller, vilket måste göras enligt kreditupplysningslagen.

– Kryphålet i lagen har gett ohållbara effekter för oss, säger Åke Dahl­qvist, ansvarig för personinformation på kreditupplysningföretaget UC, Upplysningscentralen.

– Vetskapen om att en persons information kan lämnas ut hur som helst och till vem som helst kan givetvis upplevas som integritetskränkande. Men även det faktum att informationen kan användas till bedrägerier, utpressning eller liknande bör inte negligeras. Och det var ju inte meningen när yttrandefrihetsgrundlagen ändrades, för att underlätta för journalister att skriva utan att bryta mot PUL, säger han.

– Vi förstod i ett tidigt skede vart det skulle barka hän, säger Hans Kärnlöf på Datainspektionen. Han hänvisar till justitiedepartementet som ”har nyckeln till problemet”. Där har Henrik Holmberg, ämnessakkunnig, fått uppdraget att författa en promemoria om kreditupplysningar på Internet.

– Ärendet har hög prioritet och ska vara klart att skickas ut på remiss under våren, säger han, vilket betyder att tidigast om ett år kan propositionen vara färdig att läggas fram i riksdagen.

Enligt departementsrådet Dag Mats­son kunde ingen förutse vilka konsekvenser denna lucka i lagen kunde få.

Den som vill klaga på kreditupplysningssajternas verksamhet måste vända sig till JK, Justitiekanslern, vilket flera personer redan har gjort.

– Vi har inte vidtagit några åtgärder eftersom webbplatserna inte innefattar några yttrandefrihetsbrott, säger byråchef Daniel Kjellgren på JK. Det är tydligt att möjligheten att få grundlagsskydd för kreditupplysningar på nätet fått konsekvenser som inte var avsedda.

ik@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos