Lägre avkastningskrav i stiftelseägda medier

Ägarstrukturen påverkar avkastningskraven på en tidning. Stiftelseägda tidningar har inte lika höga vinstkrav.

De senaste 10–15 åren har tidningsföretagen höjt kraven på avkastning: vinst i procent av investerat belopp. Tidigare var ägarna nöjda om tidningen gav några procent i vinst. Numera agerar me­dieägare som vilket annat företag som helst och har höjt avkastningskraven.

– Om företagen töms på pengar skapar man inte incitament för en god och kvalitativ journalistik. Man låter orealistiska ekonomiska krav gå ut över medarbetarna, vilket skapat dålig arbetsmiljö på många redaktioner, säger Agneta Lindblom Hulthén, Journalistförbundets ordförande.

Många tidningsägare sneglar på Jönköpings-Posten och Nya Werm­lands-Tidningen, som år efter år legat i topp vad det gäller vinst.

– Den allmänna känslan är att man i dag ställer högre avkastningskrav. Det gäller även stiftelseägda företag och familjeföretag. Det beror på att dagspressen har en svårare konkurrenssituation i dag genom att man slåss mer om annonsintäkter är tidigare. Konkurrensen från gratistidningar, direktreklam och TV har ökat, säger Staffan Sundin, forskare vid Nordicom, ett nordiskt kunskapscenter på medie- och kommunikationsområdet.

bryt

Journalisten har ringt några större tidningar och det visar sig vara svårt att få fram vilka avkastningskrav företagen har. Företagsledningen vill hellre tala om rörelsemarginal: rörelseresultatet i procent av omsättningen.

Rörelsemarginal används flitigt av företagsledare när de ska kommentera företagets långsiktiga mål. Men rörelseresultatet går inte enkelt att koppla till ett avkastningsmål. Rörelsemarginalen kan dock ge en indikation på vilka ambitioner ett medieföretag har på avkastningen.

Vinstmaskinen Jönköpings-Posten fortsätter sin tradition att inte uttala sig till pressen när de gäller tidningens ekonomi.

För Nya Lidköpings-Tidningen och Nya Wermlands-Tidningen har det gått så bra de senaste åren att företaget inte ens brytt sig om att sätta upp några exakta krav på avkastning.

– Det finns inget så lönsamt som en välskött landsortstidning som har en stark position på sin marknad, säger Karl Erik Gustafsson, professor i massmedieekonomi.

bryt

Stiftelseägda tidningar har något lägre avkastningskrav än de tidningar som ingår i större koncerner. De tidningar som tillhör koncerner som Journalisten varit i kontakt med, har som mål en rörelsemarginal under en konjunkturcykel på 10–15 procent.

Stiftelseägda Eskilstuna-Kuriren har från ägarna ett krav på en rörelsemarginal på 6 procent under en konjunkturcykel.

– Vårt uppdrag är att ge ut en tidning. Ägarna har inte större avkastningskrav än så. Ägarna kräver ingen utdelning utan pengarna stannar kvar i stiftelsen och används för att återinvesteras i verksamheten, säger Eskilstuna-Kurirens VD Hans Rinkeborn.

Dan Lannerö, VD på stiftelseägda Upsala Nya Tidning, tror att ägarformen inverkar på de vinstkrav som ställs på tidningar. UNTs mål är en rörelsemarginal på 5 procent.

– Vårt långsiktiga mål är att utveckla tidningen och därför behöver vi inte snegla på kortsiktiga och väldigt höga resultat. Våra ägare kräver i princip ingen större utdelning. Pengarna blir kvar i bolaget, vilket är nödvändigt eftersom ägarna inte har några pengar. Därför måste vi ha en stark finansiell ställning, säger Dan Lannerö.

Undantaget bland stiftelseägda tidningar är Västerbottens-Kuriren vars mål är en rörelsemarginal på 10 procent.

bryt

Karl Erik Gustafsson har under lång tid analyserat medieföretagens ekonomi. Han har räknat ut att medianvärdet för svenska tidningars avkastning mellan åren 1976 och 2004 var 6,2 procent. Mellan åren 1976 och 1989 gick vinsterna kraftigt uppåt för tidningarna, mycket beroende på att konjunkturen var god i Sverige.

Sedan 1989 har det varit en svag trend nedåt. Men tidningarna har klarat sig mycket bättre i jämförelse med den svenska ekonomin. Det beror enligt Karl Erik Gustafsson på att ledningen för medieföretagen har professionaliserats. Tidningarna har helt enkelt rekryterat civilekonomer och personer med erfarenhet från näringslivet. Publicisterna har blivit färre i styrelserummen och har ersatts av ”räknenissar”.

Massmedier är mycket känsliga för konjunkturer. Går det dåligt för samhället gå det även dåligt för pressen. Men denna överkänslighet för konjunktursvängningar hejdades enligt Karl Erik Gustafsson i början av 90-talet då tidningarna började anställa civilekonomer.

– Professionaliseringen av tidningsledningen har lett till att tidningar visar hyggliga resultat även då det är dåliga tider i Sverige. Det är positivt att tidningsföretagen blir trygga arbetsplatser och att företagsledningen behärskar sitt företag i svaga tider och visar goda resultat, säger Karl Erik Gustafsson.

Han menar att det är viktigt för tidningar att visa vinst och samla pengar på hög så att de är förberedda då det kommer nya utmaningar liknande den från Internet i slutet av 90-talet.

– Tidningar måste visa hyggliga resultat och samla pengar i ladorna till nästa gång det händer något dramatiskt som kräver snabba omställningar, säger Karl Erik Gustafsson.

PÄR JANSSON

pj@journalisten.se

Avkastningskrav* för några olika medier:

Aftonbladet: Inget uppsatt mål

Dagens Nyheter: Ej svarat

Dalarnas Tidningar: 9 %

Expressen: Inget uppsatt mål

Eskilstuna-Kuriren: 6 %

Gefle Dagblad: 10 %

Göteborgs-Posten: 10 %

Helsingsborgs Dagblad: 12-14 %

NWT: Inget uppsatt mål

NSD: 4 %

Nerikes Allehanda: 10 %

Jönköpings-Posten: Lämnar inte ut uppgifter

Nya Lidköpings Tidning: Inget uppsatt mål

Skånska Dagbladet: 5 %

Sundsvalls Tidning: 7 %

Svenska Dagbladet: Inget

uppsatt mål

Sydsvenskan: 10-15 %

UNT: 5 %

VLT: 15 %

Västerbottens-Kuriren: 10 %

Värmlands Folkblad: Inget uppsatt mål

Östersunds-Posten: 10 %

Östra Småland: Inget uppsatt mål

Östgöta-Correspondenten: 9 %

• Förväntad vinst, uttryckt som rörelsemarginal.