”Kvinnorna har varit helt avgörande för den välfärd som vi ser idag”

En av de journalister som ger ut en bok idag är Britt-Marie Mattsson, journalist på Göteborgs-Posten i femtio år.

Boken heter Kvinnorna byggde välfärden och tar avstamp i Per-Albin Hanssons tankar om kvinnorna och folkhemmet på 1920-talet.

I boken berättar hon både om den egna uppväxten och den egna generationens erfarenheter av att vara de första kvinnor som på allvar kom ut i yrkeslivet. Hon intervjuar även forskare, experter och politiker i ämnet.

– På 1950-talet var ungefär 30 procent av kvinnorna yrkesarbetande och idag är vi närmare 90 procent. Så det är en enorm förändring som skildras i den här boken, säger Britt-Marie Mattsson.

Tanken med 1970-talets kvinnorevolution i arbetslivet var både att alla skulle få möjligheten att utveckla sig själva, men också att samhället behövde två skatteinkomster.

– Sverige kunde inte bygga välfärden på något annat sätt, kvinnorna har varit helt avgörande för den välfärd som vi ser idag, säger Britt-Marie Mattsson.

Hon kan konstatera så här i efterhand att medan hon och hennes generation kom ut i arbetslivet så gjorde man det under en tid när samhället såg fundamentalt annorlunda ut.

Sambeskattningen togs bort först 1971, abortlagen kom 1975, smärtlindring vid förlossning var en kampfråga och ingen självklarhet under den här tiden.

– När det var mycket som låg efter i samhället så gick vi samtidigt ut och började arbeta och skulle konkurrera på männens spelplan, minns hon.

– Om vi backar ett halvt sekel tillbaka, till 1971, så var det då ett halvt sekel sedan kvinnorna fick rösträtt. Idag är det ett halvt sekel sedan man på allvar kom ut i arbetslivet och kunde vara med och bygga Sverige.

Eftersom det inte sedan tidigare finns någon riktig sammanställning av vad som hände, eller vad det har betytt för samhället, ville hon göra något åt saken. Så föddes idén till boken.

Britt-Marie Mattsson doktorerade i ekonomisk historia på 1970-talet, medan hon arbetade på GP som reporter. Redan då märkte hon att det hela tiden var ett manligt synsätt på yrkesarbetande och industrialiseringen.

– Jag började samla på mig intervjuer med kvinnor redan på den tiden. Många äldre kvinnor, en generation av hemmafruar. Men det var först nu jag insåg vad jag ska ha dem till, säger hon.

Britt-Marie Mattsson minns när hon själv skulle börja arbeta. Då handlade det om att se efter så att man som kvinna inte hamnade alltför långt efter männen i arbetslivet, samtidigt som man skulle bryta ny mark med jämställdhet i hemmet.

– När man stod i det fattade man inte omfattningen, men nu ser man på forskning och statistiken hur de här kvinnorna också har behandlats styvmoderligt i arbetslivet exempelvis gällande lönesättningen.

Ge nåt exempel på vad folk där ute inte vet, gällande vad kvinnorna betydde för just uppbyggnaden av det vi kallar folkhemmet och välfärden?
– Framför allt är det det här med att om kvinnorna inte hade kommit ut och börjat arbeta så hade det inte funnits skatteintäkter nog att bygga upp välfärden. Vi hade inte haft det samhälle vi ser idag. Ovanpå det hade vi inte kunnat dra nytta av kvinnlig kompetens och kunskap på samma sätt.

Britt-Marie Mattsson ser en rad paralleller till dagens samhälle och 1970-talets. Fortfarande släpar många saker som löner efter för hälften av befolkningen.

Hon hoppas att boken kan hjälpa till att skänka kunskaper så att man inte gör samma misstag som tidigare generationer.

– På 1970-talet hette det tafsande och idag heter det sexuella trakasserier, det var inte förrän Metoo kom som kvinnor tog varandra i handen från alla generationer och började berätta vad vi har varit med om. Om 50 år till ska vi väl inte behöva ännu ett Metoo? Hamnar vi där är det för sorgligt.

Britt-Marie Mattsson hoppas även att vi alla tänker till vad som behöver rättas till, exempelvis om vi alla nu ska orka jobba mycket längre upp i åren för att välfärden ska upprätthållas.

– Vi ser på statistiken att den psykiska ohälsan har ökat ända sedan 1970-talet, inte minst bland unga kvinnor. Ska man skjuta fram pensionsåldern till långt över 70 år behöver vi förändra saker. Hur ska vi orka? Är nästa steg att jobba halva fredagen? Och hur ska vi förändra lönesättningen, pensionerna och allt annat så det hänger med? 

Eva-Karin Gyllenberg, som arbetat för Dagens Nyheter i 45 år, och var tidningens första kvinnliga sportreporter utkommer med boken Svenska kvinnliga pionjärer – från Agnes till Wilhelmina.

Den handlar om 40 kvinnor som satt spår i Sveriges historia, som Hilma af Klint, Elin Wägner och många andra mer eller mindre kända.

”Det ena har gett det andra på något sätt. Google är världens bästa uppfinning. Där började jag söka efter ”Sveriges första kvinnliga…” och fick massa olika sökresultat”, säger hon till DN.

På Internationella kvinnodagen ges också journalisten och författaren Lisa Bjurwalds och ex-polisen Kerstin Dejemyrs bok Gärningsmannen är polis: Om trakasserier och tystnadskultur inom svensk polis ut.

Bok har redan rört om i debatten om svensk polis. Den utgår från hundratals berättelser under polisens eget Metoo-upprop #nödvärn.

En rad medier lyfter också som brukligt fram kvinnliga profiler eller jämställdhetsfrågor av olika slag.

Exempelvis hyllar Tidningen Land, som i år fyller 50 år, några av landsbygdens kvinnliga profiler som gjort starkt avtryck i både Lands och landsbygdens historia.

– Lands första chefredaktör, Håkan Rydén sa redan för 50 år sedan ”satsa på kvinnorna!” – och det har präglat Land sedan dess. Det finns så många starka kvinnliga profiler att minnas, lyfta och att skriva om. Därför ägnar vi flera sidor åt att hylla landsbygdens kvinnor på Internationella kvinnodagen, säger Joel Linderoth, chefredaktör på Land i en kommentar.

Expressen uppmärksammar 100 svenska kvinnor som är förebilder eller på annat sätt sticker ut.

SVT Södertälje rapporterar om de 173 slipsar som vajar på Storgatan idag och Nya Wermlandstidningen berättar att man tar ett tydligare och bredare omtag där hela redaktionen är involverad för att bli jämställda i nyhetsrapporteringen.

”Med vår stora räckvidd har vi ett stort ansvar för vilken bild av samhället och vilka normer vi förmedlar”, skriver Kasper Norling, redaktionschef, i en kommentar.