Kraftig kritik motförslag om buggning
När det gäller buggning av redaktioner är svenska journalister och mediechefer helt överens: Befängt! Skrämmande! Helt galet!
När det gäller buggning av redaktioner är svenska journalister och mediechefer helt överens: Befängt! Skrämmande! Helt galet!
Regeringen har lagt ett förslag till Lagrådet om att polisen ska få utökad möjlighet till hemlig avlyssning, buggning. Enligt förslaget, vars syfte är att ”förhindra allvarliga brott”, kan även redaktioner komma att buggas.
Enligt Anne Rapp, rättssakkunnig på justitiedepartementet, kan en redaktion avlyssnas om det finns ”synnerlig anledning”, som vid misstanke om terroristbrott, grovt narkotikabrott eller förberedelse till mord.
Bara tanken på buggande poliser på jobbet får journalister att protestera högljutt.
– Jag tror inte att det är sant, säger Sofia Olsson Olsén, chefredaktör för Norra Västerbotten. Helt vansinnigt! Det dödar hela vår trovärdighet. Den som tar kontakt med oss ska vara helt säker på att det de säger inte läcker ut. Polisen ska sköta sin verksamhet och vi ska sköta vår.
– Fullständigt stolligt, säger Elisabeth Bäck, huvudredaktör för VLT. Jag kan inte förstå hur någon över huvud taget kan komma på en sådan idé. Hela vår tryck- och yttrandefrihet bygger på att människor kan lita på att de är skyddade. Jag hoppas att det finns de som är klokare som avfärdar detta som ett dumt förslag.
– Klart att det är skadligt om statsmakterna kan bugga det fria ordet i Sverige, säger Cilla Benkö, redaktionschef för SVT Aktuellt. Det skulle påverka vår möjlighet att göra ett självständigt arbete.
bryt
I Dagens Nyheter i fredags förklarade justitieminister Thomas Bodström att tanken i sig inte är att bugga redaktioner men att ”en tidning är så lätt att starta”. Det innebär enligt ministern en risk för att redaktioner blir täckmantel för bordeller, alltså att bordellen kallar sig för redaktion för att slippa buggning. Därför ska också redaktioner kunna avlyssnas.
– Om man, efter Bodströms citat om bordeller, vill se det hela med åtminstone lite humor, så kanske vi journalister kommer att möta helt nya reaktioner när vi berättar att vi ”jobbar på tidning”, säger Eli Åhman Petersen, chefredaktör för Norrtelje tidning.
– Jag tycker förslaget ligger på en skala mellan befängt och skrämmande. Det tyder på okunnighet om de grundläggande friheterna i en demokrati. Vem ska avgöra vad som är en riktig redaktion?
bryt
Helena Bremberg, kanalchef för SR Gotland, säger att människor som i dag ringer till Sveriges Radio är skyddade av anonymitet. Journalister på radions redaktioner kan inte se från vilket telefonnummer ett samtal kommer ifrån, enlig beslut av SRs direktion.
– Jag tror att människor kanske inte vet hur skyddade de är i dag och för oss journalister är det så himla självklart. Vi har ju källskyddet för att människor ska kunna lämna uppgifter. Om vi inte längre nås av den informationen blir det en sämre journalistik och en sämre demokrati.
– Det är klart att man förstår att regeringen försöker komma åt grov brottslighet och jag kan också förstå att man måste använda många olika metoder, säger Gunilla Andreasson, chefredaktör för Barometern och Oskarshamns-Tidningen.
– Men det här är djupt fel. Förslaget öppnar för en farlig utveckling.
bryt
Agneta Lindblom Hulthén, Journalistförbundets ordförande, uppmanar journalisterna att reagera – allas personliga integritet är hotad:
– Skriv! Skriv! Skriv! Ring politikerna och fråga ”Vad i herrans namn, har ni tänkt efter?” och för debatten på redaktionerna. Lagförslaget betyder faktiskt att meddelar- och källskydd ryker åt pipsvängen. Det är totalt galet!
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.
ma@journalisten.se
