Journalistutbildningarna under luppen

Högskoleverket genomför nästa år en ny granskning av journalistutbildningarna på högskolenivå. De områden som ska granskas är utbildningen i bildjournalistik, global journalistik, vetenskapsjournalistik, kulturjournalistik, pressvetenskap och forskarutbildningen i journalistik och massmediekunskap.

Verket publicerade så sent som 2000 på regeringens uppdrag en granskning av journalistutbildningarna.

– Den nya granskningen ingår i ett heltäckande sexårsuppdrag vi fått att utreda högskoleutbildningarnas kvalitet. Det är en del av ett internationellt program för att utvärdera och jämföra utbildningar i Europa, säger Ragnhild Nitzler, chef för Högskoleverkets utvärderingsavdelning.

bryt

Högskoleverket har begärt att utbildningarna ska redovisa vilka åtgärder de vidtagit med anledning av kritik som framfördes efter granskningen 2000.

Den visade att utbildningarna generellt låg på en acceptabel nivå. Verket efterlyste dock mer djuplodande utbildning, ökad forskningsanknytning, mer vetenskaplighet och mer samverkan med andra ämnesområden inom skolan. Man påtalade också att rekryteringen till journalistutbildningarna var alltför ensidig ur social och etnisk synpunkt.

En av de svagaste punkterna i utbildningarna var, enligt Högskoleverket, internationaliseringen. Man ansåg att ett bredare globalt perspektiv borde prägla utbildningen.

Högskoleverket föreslog att en utbildning i bildjournalistik på högskolenivå skulle inrättas. En sådan har sedan dess införts vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Håkan Lindqvist

hl@journalisten.se