Journalistförbundet utvärderar sin roll

Journalistförbundet måste antingen släppa in fler medlemmar eller välja bort verksamheter. Annars råkar förbundet i allvarlig ekonomisk kris, slår en internutredning fast.

Förbundet får anpassa sig till de intäkter som medlemsantalet ger, konstaterar ekonomiutredningen, som utgår från det faktum att största delen av förbundets intäkter – 65 procent – utgörs av medlemsavgifter. Problemet är att många av dem som i dag betalar de högsta medlemsavgifterna går i pension under de kommande tio åren. För att kompensera den intäktsminskning det innebär måste förbundet rekrytera proportionellt fler nya medlemmar.

Gruppen har gått igenom förbundets kostnader på alla nivåer, alltifrån vad varje ledamot i förbundsstyrelsen kostar (600 000 kronor per år) till var i administrationen man skulle kunna spara, exempelvis genom att dra in tjänster på kansliet.

En sparmöjlighet är att minska förbundsstyrelsen, som också kan ha färre möten. Verksamheter kan dras ner eller försvinna. Men det kan också behövas ytterligare förhandlare, kommunikatörer och ledningspersonal.

– Förbundet skulle kunna bli en leverantör av tjänster också åt andra förbund. Här finns expertis på exempelvis upphovsrätt, utlasning och organisationsteorier för nya redaktioner. Vi borde kanske till och med nyrekrytera till sådana experttjänster, säger Eva Nilzon, ledamot i ekonomiutredningen och i förbundsstyrelsen.

Hon vill inte gå in på hur man kan spara tjänster på kansliet.

– Det har inte ingått i uppdraget att skapa en optimal organisation, bara att krasst se till ekonomin, var man kan hitta besparingar.

Ett sätt att minska kostnaderna för verksamhetsbidragen till distrikten kan vara att tydligare styra stödet genom att bara ge bidrag till sådant som stadgar eller kongress beslutat att distrikten ska genomföra.

Ekonomigruppen skissar på tre alternativ för förbundet att ta ställning till:

Minimialternativet:

Journalistförbundet fortsätter som i dag, med samma verksamhet och samma medlemsunderlag.

Mellanalternativet:

Journalistförbundet förändrar verksamhet och medlemsunderlag genom kongressbeslut så att medlemsbasen utökas, samtidigt som verksamheten anpassas.

Maxialternativet:

Journalistförbundet släpper helt yrkeskrav för medlemskap och expanderar verksamheten så att den passar den nya medlemsstrukturen.

Utredningen avfärdar minimialternativet. Väljer man det är det risk att förbundet om tio år befinner sig i allvarlig ekonomisk kris. De journalistjobb som motsvarar vad förbundet i dag kräver för medlemskap beräknas bli färre och då saknas förutsättningar för att ersätta intäktsbortfallet för de medlemmar som går i pension.

Maxialternativet är inte heller möjligt, anser utredarna. Det skulle leda till att förbundet tappar sin särart, utan att för den skull expandera tillräckligt. Mervärdet som yrkesförbund skulle devalveras, vilket skulle leda till en realminskning av medlemsintäkterna. En sådan expansion kräver dessutom en mycket aggressiv hållning mot and­ra fackförbund, vilket hittills varit ett främmande beteende för förbundet.

Ekonomigruppen förordar mellanalternativet, men anser att det behöver utredas ytterligare. Bland annat behövs en analys av framtidens mediemarknad, teknisk utveckling, internationalisering och andra frågor som påverkar förbundets organisation: Var finns framtidens medlemsunderlag? Vilka grupper är det lämpligt att organisera utan att Journalistförbundets status som yrkesförbund rubbas?

Vilka nya grupper kan utredningen då tänka sig att ta in?

– Närmast till hands ligger blandade anställningar, där personer till en del ägnar sig åt ren journalistik, men ut­över det är personaltidningsredaktörer eller informatörer, säger Eva Nilzon.

En förutsättning för medlemskap är dock fortsatt att man är beredd att följa de yrkesetiska reglerna.

Eva Nilzon påpekar att många arbetsplatser är blandade i dag och att nya arbetsuppgifter och yrken skapas, till exempel på webben.

– Branschen är inte statisk och då kan inte vi vara det heller, säger hon.

Ekonomiutredningen anser att förbundsstyrelsen tydligt måste definiera framtidens mål och ange vilka verksamheter som kan väljas bort och vilka förbundet ska koncentrera sig på.

Under alla omständigheter blir det än viktigare att klubbarna förmår värva nya journalister på arbetsplatsen som medlemmar.

Förbundsstyrelsen har beslutat ta fram ett underlag som ska gå ut på remiss till klubbar och distrikt efter sommaren. Materialet ska ge förutsättningar för klubbar, distrikt och enskilda att motionera kring frågorna till kongressen 2008.

Förbundsstyrelsen beslutar troligen att anta underlaget vid sitt möte i juni.

Håkan Lindqvist

hl@journalisten.se

Fotnot: Journalistförbundet hade den 30 april 17 830 medlemmar. Det är en minskning med 248 medlemmar jämfört med den 30 april 2006.