Gå direkt till textinnehållet

Journalister och kommunikatörer i dialogmöte om kommunbevakning

Presskommunikatörer från 13 kommuner i Stockholms län samlades till ett möte i Huddinge igår – för att förstå journalistik och journalisters behov bättre. ”Båda grupperna jobbar för invånarna”, säger initiativtagaren Ola Gäverth.

Malin Cronas krönika om kommunikatörer som försvårar arbetet för reportrar ledde fram till en debatt om kommunikatörer och journalister i Journalisten under hösten.

En som läste och tog intryck av krönikan var Ola Gäverth, tidigare mångårig journalist på Sveriges Radio men sedan i våras pressansvarig på Huddinge kommun.

– Som tidigare journalist har jag också funderat på att både kommunikatörer och journalister arbetar för invånarna, men i olika roller. Och tänkte att det vore kul om vi fick samtala med varandra, säger han.

Därför bjöd han in till ett panelsamtal igår onsdag med titeln Journalisterna och kommunikatörerna för invånarnas bästa. På plats var ett 60-tal personer, framför allt från kommunikatörssidan, men också medier som Mitt i. Journalistens krönikör Malin Crona, SVT Nyheter Stockholm, var inbjuden och deltog som panelist.

Vad var tanken?

– Att det skulle bli inte en debatt utan ett samtal: vad är det ni behöver, vad behöver vi, hur ska vi kunna närma oss varandra? En ambition att hitta förståelse för varandra även om vi inte tycker lika, säger Ola Gäverth.

– Jag tycker att det blev spännande och bra, högt i tak. Presskommunikatörer och presschefer från 13 av länets 26 kommuner kom, så intresset var stort.

Även Huddinges politiska sekreterare närvarade, och kommunens miljö- och bygglovsförvaltning hade lagt sitt ledningsgruppsmöte i samband med dialogmötet.

Louise Bornhall, redaktör på Mitt i, deltog på mötet. Foto: Tor Johnsson.

Louise Bornhall, redaktör på lokaltidningen Mitt i, satt i panelen tillsammans med sin redaktionschef Johan Thornton. Hon välkomnar initiativet.

– För vi kan verkligen slita vårt hår ibland. Som nyligen när en av våra reportrar fick tag i rätt person och börjar intervjua, sedan avbryts intervjun eftersom det ska gå via kommunikationsavdelningen. Kafkaartat, säger Louise Bornhall.

– Något jag tar med mig från samtalet var att man ibland kan uppfatta presschefer lite som gatekeepers, att de tar alla frågor – men att de ibland jobbar hårt internt för att få folk att våga ställa upp.

Ola Gäverth berättar att det var viktigt för honom att gå till en kommun som har ”en bra inställning” till journalistik och journalister när han bytte sida.

– Jag bytte inte av missnöje med journalistiken, utan på grund av min hälsa, jag behövde sluta jobba tidiga morgnar. En del tyckte att jag bytte till den mörka sidan, men jag känner inte så. Jag jobbar fortfarande i allmänhetens tjänst, jag värnar demokratin, ska få folk att ställa upp.

Som pressansvarig – vilka behov har ni, vad behöver ni av journalister?

– När jag är ute och möter Huddingebor i vardagen, så kan de ha ett negativt synsätt på journalistiken. Man tycker att medier inte målar ett område på ett rättvist sätt, ”de kommer bara när någon skjuter, de bryr sig inte om vår vardag”.

– Det har jag jobbat med, att försöka få en bredare bild av kommunen. Journalistiken ska självklart granska en kommun, men de som bor där vill väl veta att de bor i en bra kommun också. Att det finns en bredd i bevakningen. Huddinges stora problem är ju att vi ligger i medieskugga från huvudstaden, säger Ola Gäverth.

Vad händer nu?

– Jag skulle gärna vilja få till två sådana här möten om året, att fortsätta prata med varandra. Om vi ser att journalistiken har svårt att nå en viss grupp inom kommunen, eller har svårt att få tag i uppgifter, kan ju vi sätta igång och arbeta med de frågorna. Vi sitter inte där för att täcka kommunen, vi är satta som personer mellan journalistiken och kommunen. Det hoppas jag journalisterna känner när de hör av sig till Huddinge, att de faktiskt får hjälp.

Louise Bornhall på Mitt i ser mötet som ett första bra steg för bättre relationer mellan journalister och kommunikatörer.

– Sedan vill man väl som journalist inte känna att man är i samma lag som kommunikatörerna. Mer som två lag på en fotbollsplan, med god stämning under matchen, säger hon.

Kommentarer

Lämna ett svar

Vi hanterar läsarkommentarer som insändare. Regler för kommentarer.

Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler
Fler avsnitt