Gå direkt till textinnehållet

Ingen stor löneökning att vänta framöver

– Mellan 3 och 3,5 procent i lönelyft om året är vad man kan hoppas på de närmaste åren, säger ombudsman Ragnar Forsén, efter att ha presenterat Journalistförbundets lönepolitiska utredning.

– Mellan 3 och 3,5 procent i lönelyft om året är vad man kan hoppas på de närmaste åren, säger ombudsman Ragnar Forsén, efter att ha presenterat Journalistförbundets lönepolitiska utredning.

Journalistförbundet har kartlagt och analyserat kårens löner i en särskild utredning. Utredningen bjuder inte på storslagna programförklaringar eller planer.

– Vi presenterar ju ingen prioriteringslista och det kanske kan ses som en svaghet. Å andra sidan betyder det att det är möjligt för medlemmarna att själva plocka fritt ur förslagen, säger Kenneth Sundin i SVTs journalistklubb och som suttit med i den lönepolitiska arbetsgruppen.

Ragnar Forsén, ombudsman på Journalistförbundet, har varit sekreterare i utredningen och konstaterar att den stora tillströmningen till yrket och explosionen av medieutbildningar riskerar att sänka journalisternas lönenivå. Journalistförbundet har uppvaktat Skolverket och Hög­skoleverket med propåer om att medieutbildningarna är för många för arbetsmarknaden och fått gehör för detta.

Ragnar Forsén tror ändå att det går att få igenom vissa löneökningar:

– Vi fixar löneökningar men de blir begränsade, troligen mellan 3 och 3,5 procent per år.

Utredningens mest hetlevrade argumentation riktas mot Medlings­institutet och den roll institutet spelar.

– Ja, vi riktar hård kritik mot Med­lings­­institutet men det är välförtjänt, säger Ragnar Forsén. Det har blivit ett redskap för staten, som har tagit ett hårt grepp om lönebildningen och håller nere lönerna. På sikt borde det förändras i sin form, för det är ju bara när bägge parter är intresserade av medling som ett institut kan fungera.

Kan journalisterna få upp sina löner ändå?

– Centralt är det mycket svårt. Lokalt finns fler möjligheter, där är inte Medlingsinstitutet aktivt. Sedan handlar det också om ny teknik och att kåren aktivt tar del av förändringsarbetet. Vi måste också få igång en diskussion om att öka lönerna i förhållande till andra yrken. Jour­nalistiken är en viktig samhällelig yrkesgrupp.

Vad kan du säga om frilansarnas arvoden?

– Utgivarna kan ersätta anställdas material med frilansmaterial. Därför är rimliga frilansarvoden viktigt även för de anställda.

Hedvig Juhasz Toth, klubb­ord­förande på Helsing­borgs Dagblad, sitter också med i den lönepolitiska arbetsgruppen.

Enligt henne är säkrad löneutveckling för de äldre den viktigaste delen i utredningen.

– Erfarenhet måste premieras. Löne­utvecklingen får inte stanna upp för att man är äldre. Därför tycker jag att förslaget om ett höjt lönegolv för dem med minst 15 år på företaget bör framhållas.

Arbetsgruppens Klas Tägil, klubb­ordförande på Svenska Dagbladet, håller med om att detta förslag är värt att framhålla, eftersom det också verkar utjämnande mellan landsort och storstad:

– Arbetsgruppen var överens om att lönegapet mellan landsort och storstad måste minska. Den samsynen tycker jag var viktigast i arbetet. 15-årsregeln är ett förslag som verkar i den riktningen, eftersom medelåldern i landsortspressen är högre, säger han.

Kenneth Sundin på SVT framhåller å sin sida ett förslag i utredningen som redan tillämpas på hans arbetsplats:

– Jag trycker gärna på kravet att ökad teknisk kompetens och ansvar också ska följas av högre lön. Journalisterna måste få ta del av de produktivitetsvinster som kommer med ny teknik. Den principen har vi infört på SVT och vi diskuterar just nu lönen för sex anställda som fått större tekniskt ansvar. Det bör också kunna tillämpas på andra redaktioner, säger han.

pf@journalisten.se

Fler videos
Fler avsnitt