Gå direkt till textinnehållet

Inga arvoden för nekrologer

En journalist på Dagbladet i Sundsvall fick se sin text om en avliden fågelskådare på Dagens Nyheters familjesida och begärde ersättning för publiceringen. – Minnesord efter dödsfall skrivs normalt inte av journalister och ersätts heller inte, förklarar Kerstin Vinterhed, familjeredaktör.

En journalist på Dagbladet i Sundsvall fick se sin text om en avliden fågelskådare på Dagens Nyheters familjesida och begärde ersättning för publiceringen. – Minnesord efter dödsfall skrivs normalt inte av journalister och ersätts heller inte, förklarar Kerstin Vinterhed, familjeredaktör.

Lotta Lockne, journalist på Dagbladet i Sundsvall, blev förvånad när hon såg sitt eget namn under en artikel i Dagens Nyheter om den nyligen avlidne fågelskådaren Nils Lundmark.

– Det kändes fräckt. Jag hade inte sålt den till DN och enligt min uppfattning är det en otillåten publicering, säger Lotta Lockne till Journalisten.

– Jag tror i och för sig inte att det var med ond avsikt, utan att de helt enkelt inte kollade källan. Det hade varit betydligt roligare att få den publicerad den rätta vägen.

Dagens Nyheters familjeredaktör Kerstin Vinterhed säger att publiceringen av artikeltexten var ett misstag och att tidningen nu har betalat Lotta Lockne.

– Vi brukar inte arvodera minnesord, men den här gången gör vi ett undantag, eftersom texten skrevs av en journalist och hade publicerats som artikel. Texten sändes till oss inklippt i ett mejl från en djurparkschef, så vi trodde att det var en minnestext som skrivits av en annan kollega. Det händer också att vi får nekrologer från landsortspressen som vi publicerar gratis.

– Nekrologerna skickas in spontant från allmänheten, vänner eller kolleger till de avlidna, säger Kerstin Vinterhed.

bryt

En snabb kontroll med några dagstidningar ger stöd för DNs uppgift om att denna hantering är praxis. Mattias Karlsson på Sydsvenskans familjeredaktion förklarar:

– Själva faktanyheterna om dödsfall skriver vi normalt själva. Men inskickade minnesord, vi har 2 000 tecken som maxgräns, det betalar vi inte för. Det är en form av insändarmaterial. Vi säger tvärtom att det är gratis för dem att få publicerat sådant material, till skillnad från dödsannonser som anhöriga betalar för. Men vi har nästan alltid kontakt med dem som skrivit texten innan vi publicerar för att undvika oklarheter.

bryt

Sanna Kilner är redaktör på Göte­borgs-Posten, som har snarlika rutiner:

– Vi betalar aldrig för minnesord och beställer heller inte några. Initiativen brukar komma från anhöriga eller arbetskamrater. Om däremot kändisar dör kan det publiceras på nöjesavdelningen och skrivas av journalister. Då är hanteringen annorlunda.

På Norrländska Socialdemokraten berättar Ulf Bengtsson att tidningen ibland ser till att få in nekrologer:

– Vi får dem oftast från familjen eller någon bekant, men det händer att vi tar initiativ och ber någon närstående skriva. De ska högst vara 2 000 tecken och betalas inte. Om någon känd profil har dött händer det att vi själva på redaktionen skriver ett längre minnesord.

pf@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos