Högre löner viktigaste stridsfrågan
Låglönesatsningen och upphovsrätten. Det är de frågor som anställda på varslade dagstidningar tycker är viktigast, och som det är värt att ta strid för.
Låglönesatsningen och upphovsrätten. Det är de frågor som anställda på varslade dagstidningar tycker är viktigast, och som det är värt att ta strid för.
Det går ett låglönebälte genom dagspress-Sverige. Det börjar i södra Småland, fortsätter över Västergötland och mynnar ut vid Bohuskusten. Lönen på tidningar som finns i detta bälte ligger i snitt på runt 20 000 kronor i månaden.
Därför är Journalistförbundets låglönesatsning i den pågående avtalsrörelsen en självklar stridsfråga bland de anställda på dessa tidningar.
– Vi ser låglönesatsningen som den enskilt viktigaste frågan eftersom vi tillhör dem som har låga löner, säger Rikard Flyckt, klubbordförande på Jönköpings-Posten.
Även på Dala-Demokraten anser klubben att lönerna på landsortstidningar måste få en ordentlig skjuts uppåt.
– Det är viktigt att Journalistförbundet tar strid för de lågavlönade. Det är ett av de krav som vi är direkt berörda av, säger Per Eklund, klubbordförande på Dala-Demokraten.
Journalistförbundet krav i avtalsförhandlingarna är att en journalist som jobbar 15 år i yrket ska ha minst 25 000 kronor i månaden.
– Nu har vi medlemmar som jobbat i 10-15 år inom yrket och som tjänar 20 000 kronor i månaden. Det är ingen rimlig lönenivå för kvalificerade journalister, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.
Även många som jobbar på storstadstidningar, och som har närmare 10 000 kronor mer i månaden än kusinen från landet, håller med om att det är rätt beslut av förbundet att satsa på de lågavlönade.
– Det verkar så onödigt av Tidnings utgivarna att så hårt motsätta sig en garanterad minimilön för dem som jobbat många år i yrket, säger Ingrid Eriksson, journalistklubbens ordförande på Dagens Nyheter.
På Dagens Nyheter har man skrivit ett lokalt upphovsrättsavtal, ett liknande finns bland annat på Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
– Det visar att det går att lösa upphovsrätten lokalt, så då kanske Tidningsutgivarna kan släppa den frågan, säger Ingrid Eriksson.
Förbundet tänker inte skriva på ett avtal som innehåller ett nytt PAR, Pressens avtalsråd.
– Medlingsinstitutets lösning med PAR har bara lett till problem. Upphovsrätten är en individuell rätt. Vi ser en galopperande ägarkoncentration inom mediemarknaden. Då är det viktigt att stärka individens rätt. Frilansar kommer att få svårare att sälja material då tidningar kan byta material inom koncernen, säger Agneta Lindblom Hulthén.
Arrangera möten
Tidningsutgivarna har svarat på Journalistförbundets varsel med att rekommendera sina medlemsföretag att förbjuda de lokala klubbarna att arrangera möten på arbetstid. Tidningsutgivarna anser att tidningar som upplåter lokaler till möten bidrar till stridsåtgärder som riktas mot företaget.
Detta har fått till följd att många möten med representanter från Journalistförbundet fått hållas utomhus. Bland tidningar som sagt nej till möten på redaktionen finns Ulricehamns Tidning, Sundsvalls Tidning, Hallands Nyheter, Borås Tidning, Barometern och Bohusläningen.
– TU rekommderade att vi inte upplät lokaler till konfliktplanering. Vi följde det rådet efter en konferens inom Stampenkoncernen, säger Krister Alm, chefredaktör på Hallands Nyheter.
Flera personer som Journalisten talat med tolkar detta som ett spel där de två motparterna känner på och testar varandras styrka.
Susanne Holmlund, vice klubbordförande på Sundsvalls Tidning, säger att det var en påminnelse hur det var förr då fackligt arbete inte var en självklarhet på många arbetsplatser.
Om det går så långt som till konflikt kommer det att påverka utgivningen av drabbade tidningar först efter några dagar då anställda jobbat maximalt 40 timmar under en kalendervecka.
– Enligt de scheman vi har innebär det att ingen kommer att kunna jobba helgen den 25 till 26 augusti. Jag kan som ansvarig utgivare rycka in om det händer stora saker, men jag kan inte sköta rutinbevakningen. Vi får hoppas att det löser sig innan dess, säger Krister Alm.
Björn Svensson, förhandlingschef och vice VD på Tidningsutgivarna, tycker att det är egendomligt att Journalistförbundet väljer att hota med stridsåtgärder.
– Istället borde de på ett konstruktivt sätt vända sig till medlarna för att försöka lösa den situation man själv har skapat genom att säga nej till fyra slutbud.
Träffa medlarna
I morgon, onsdag, träffar medlarna från Medlingsinstitutet såväl Tidningsutgivarna som Journalistförbundet för att undersöka om det finns förutsättningar för att återuppta förhandlingarna mellan parterna.
– Eftersom det inte blev någon uppgörelse före sommaren har Medlingsinstitutet bett oss stå kvar som medlare, vilket är ganska vanligt i sådana här situationer. När nu Journalistförbundet varslar har institutet bett oss undersöka om det går att få till ett avtal, säger medlaren Rune Larsson.
Vid onsdagen möte kommer parterna att få ge sina synpunkter på konflikten. Medlarna kommer därefter att bedöma om förhandlingsläget förändrats genom Journalistförbundets varsel.
– Därefter får vi göra en bedömning om vi ska lägga ett korrigerat slutbud. Ett helt nytt bud är uteslutet. Det ligger så mycket förmånligt ekonomiskt för journalisterna i det här budet, säger Rune Larsson.
Även om Journalistförbundet och Tidningsutgivarna kommer överens om att återuppta förhandlingarna tänker inte förbundet dra tillbaka sina stridsåtgärder om arbetstidsblockad på närmare hundra dagstidningsföretag.
– Även under förhandlingarna ligger varslet kvar. Vi kommer inte att skjuta på det. Det finns ingen anledning att lätta på trycket, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén.
Medlarna kan begära att Journalistförbundet skjuter upp varslet. Agneta Lindblom Hulthén tror inte att medlarna kommer att begära detta, eftersom deras uppgift är att hjälpa till att lösa konflikten.
