Hög andel obekräftade uppgifter i Ukrainabevakningen

Medieforskarna Andreas Widholm och Gunnar Nygren har för Institutet för mediestudiers nya rapport Källkritik & krig undersökt hur nio ledande svenska medier rapporterade om de sex första veckorna av Rysslands anfallskrig.

De har dels tittat på hur frågor kring desinformation och källkritik beskrivs i nyhetsflödet, dels på vilka källor som används vid fyra olika händelser, bland dem bombningen av BB i Mariupol och massakern i Butja. Studien visar att nio av tio inslag eller artiklar producerats på hemmaredaktionerna.

– Till största delen är det deskjournalistik. Man sitter i Stockholm och berättar vad som händer i Ukraina, sade Gunnar Nygren vid ett Zoomseminarium om rapporten.

Annons

Beroendet av internationella nyhetsbyråer är tungt, enligt forskarna.

– Det bygger på ett stort förtroende för nyhetsbyråerna. Verifieringen sker inte i Stockholm.

Gunnar Nygren menade att det inte kan överskattas att vara på plats som redaktion.

– Då ger man publiken något annat, en närhet, förstahandsuppgifter som inte är filtrerade genom olika lager som byråmaterialet. Medier bör fundera på resursanvändning, finns möjlighet att ha fler medarbetare på plats?

Aftonbladets utrikesreporter Nivette Dawod som deltog i seminariet betonade att båda behövs.

– Jag har aldrig så dåligt helikopterperspektiv som när jag är ute på plats och intervjuar. Först tillbaka på hotellet kan jag läsa ikapp, då vänder jag mig till nyhetsbyråerna, sade hon.

Andreas Widholm lyfte att det finns ett viktigt symbolvärde i att vara på plats, men det behöver inte betyda att journalistiken blir bättre.

– Det blir inte automatiskt bättre om man sitter på ett hotellrum i Ukraina och läser New York Times. Det löser inte alltid allt att vara på plats, sade han.

Kriget i Ukraina bedrivs som alla nutida krig också genom desinformation, konstaterade Andreas Widholm. Mängden flödande information ger journalistiken som institution ett ”enormt” ansvar.

Granskningsnämnden fällde nyligen SVT Rapport för att inte tillräckligt tydligt ha markerat att uppgifter var obekräftade.

I Nygren och Widholms studie innehöll fyra av tio artiklar/inslag markörer om källor eller uppgifters trovärdighet, oftast att de inte var trovärdiga.

Gunnar Nygren manade till mer försiktighet kring att föra vidare obekräftade uppgifter.

– Annars urholkar man den journalistiska integriteten och blir en allmän ryktesspridare, menade han.

SVTs utrikesreporter Carl Fridh Kleberg konstaterade att medier också kan hamna i ett läge där man anklagas för att tiga om vitt spridda uppgifter. Diskussionen om mediala brasklappar som ”uppges” är viktig att föra, menade han.

– Publiken kanske uppfattar de här brasklapparna på samma sätt som redaktionerna uppfattar dem internt. Men måste kunna diskutera påståenden med olika grad av trovärdighet.

Medierna som ingår i undersökningen är Sveriges Television, Sveriges Radio, TV4, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, Göteborgs-Posten samt Sydsvenskan.