Håkan Lindqvist: : Ett varsel för förhandlingar
Förhoppningarna om att Journalistförbundet och Tidningsutgivarna under sommaren skulle återvända till förhandlingsbordet kom alltså på skam.Fram till midsommar såg det ut som om parterna trevade efter kontakt. TU förklarade sig spelklara och signalerade förhandlingsberedskap.
Förhoppningarna om att Journalistförbundet och Tidningsutgivarna under sommaren skulle återvända till förhandlingsbordet kom alltså på skam.
Fram till midsommar såg det ut som om parterna trevade efter kontakt. TU förklarade sig spelklara och signalerade förhandlingsberedskap.
Journalistförbundet svarade med att meddela att man var tillgänglig för förhandlingar och hoppades möta TU inom kort.
Den 26 juni stängde TU dörren för vidare förhandlingar efter underhandskontakter med Medlingsinstitutet, som ansåg att det inte fanns förutsättningar för att återuppta förhandlingarna.
Journalistförbundet har tolkat medlarnas passivitet under sommaren som en väntan på att förbundet ska varsla för att ge medlarna en förevändning för att gripa in.
bryt
Nu finns den förevändningen och Medlingsinstitutet har kallat parterna till sig på onsdag. Låt oss för guds skull tro att det leder till nya förhandlingar.
Man kan misstänka att gällande klausul om förhandlingsordning, som förbundet vill slopa, inte gjort det lättare att nå en lösning. Klausulen förskriver att medlarna per automatik går in om parterna inte lyckats enas om nytt avtal senast en månad innan det att det gamla avtalet löpt ut. Tidigare har parterna förhandlat direkt med varandra tills de ansett sig ha hunnit till vägs ände och tvingats vända sig till medlarna för att få hjälp med att enas om ett nytt avtal.
Förhandlingsordningen har lett till den något egendomliga situationen att Journalistförbundet lägger varsel, trots att förhandlingarna med TU inte avslutats i oenighet och strandat. De bud som förbundet sagt nej till har kommit från medlarna.
bryt
När så varslet lades fokuserade förbundet på de frågor som varit återkommande de senaste avtalsrörelserna och som ännu är olösta i årets avtalsförhandlingar: lönefrågorna, med tonvikt på låglönesatsning, utlasningen/vikariefrågan och den ständigt återkommande tvistefrågan om upphovsrätten. Journalistförbundet kan inte gå med på ett nytt avtal där en tvistelösningsmekanism liknande saligen avsomnade PAR ingår.
bryt
Förra regeringen beställde en utredning om huruvida det behövs en ny, teknikoberoende grundlag som ersätter nuvarande tryck- och yttrandefrihetsgrundlagar.
Titeln på betänkandet Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? slutar med ett frågetecken och ordföranden Göran Regner (som avled i juni) presenterade den som ett slags debattinlägg ”utan skarpa förslag”.
Utredarna håller öppet för att behålla nuvarande ordning, men skissar ändå på alternativ till nuvarande lagstiftning. Ett innebär att tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna ersätts av ett tillägg i Regeringsformen med hänvisning till det skydd som ges i Europakonventionens artikel 10 om yttrandefrihet.
Betänkandet har skapat oro över att de grundlagar som skyddar tryck- och yttrandefriheten – och som länge fungerat väl – ska luckras upp. Ett upprop undertecknat av branschföreträdare och andra pläderade nyligen för att behålla nuvarande ordning.
bryt
Journalistförbundets ståndpunkt är att betänkandets förslag är otillräckliga eftersom de huvudsakligen berör tryckta medier, som utgör en krympande del av medielandskapet. Ytterligare utredning är nödvändig och tills vidare bör nuvarande lagstiftning gälla.
Frågorna är grundläggande för demokratin och kräver fortsatt debatt.
hl@journalisten.se
