God relation till medier del av krigföringen

Både Israel och Hizbollah i Libanon är måna om att journalister får röra sig fritt och rapportera utan restriktioner.

Att vinna opinionen är en del av krigsföringen.

Ingen av de reportrar Journalisten varit i kontakt med har upplevt att de utsatts för påtryckningar när de bevakade striderna mellan Israel och Hizbollah. De flesta har kunnat röra sig förhållandevis fritt. Båda sidor i konflikten är nämligen angelägna om att bilder av förstörelse och lidande förmedlas via medierna.

Finns det en förlorare i detta propagandakrig är det Libanons demokratiskt valda regering.

– Regeringen är medveten om att de håller på att förlora mediekriget, att de inte får ut sitt budskap på samma sätt. Den libanesiska regeringen ser sig förbisprungen, säger Caroline Salzinger, utrikesreporter på Sveriges Radio.

rad

I södra Beirut, som domineras av shiamuslimer och som bombats av israeliskt flyg, ordnade Hizbollah guidade turer bland ruinhögarna av bostadshus. På det hotell TTs utsände Stefan Hjertén bodde fanns det ett kontaktnummer till Hizbollah att ringa för den som ville bli insläppt i södra Beirut. Men annars var det svårt att få direkt kontakt med medlemmar av hizbollah.

– Det har från Israels sida talats mycket om att Hizbollah har ett järngrepp om de journalister de leder runt i södra Beirut. Tyvärr är det inte så lätt att hitta medlemmar av Hizbollah, säger Stefan Hjertén.

Tidigare var det enklare att komma i kontakt med Hizbollah. Det var bara att ringa deras presskontor. Men sedan högkvarteret bombats ordnades kontakten med medierna inte lika öppet.

rad

När frilansjournalisten Urban Hamid besökte södra Libanon dök det diskret upp män på motorcyklar som kontrollerade hans dokument.

– Det hände att de hindrade mig att ta mig till vissa områden. Det gjordes inte på ett bryskt sätt. De sade bara att man bör undvika det området, säger Urban Hamid.

När Per Jönsson, Dagens Nyheters förre Mellanösternkorrespondent, och fotografen Örjan Björkdahl reste söderut i Bekaadalen greps de av Hizbollah, som trodde att journalisterna var israeliska spioner. De blev först ovänligt bemötta innan de lyckades övertyga dem om att de var svenska journalister och släpptes.

– Vi hade åkt långt ner i Bekaadalen, nära stridszonen. Vi kanske var naiva som stod och pratade med folk i en nästan helt folktom stad, säger Per Jönsson.

rad

Frilansjournalisten Bengt Sigvards­son, som jobbar för Sydsvenskan, blev stoppad av Hizbollah när han och fem andra utländska journalister och fotografer besökte Baalbeck i Bekaadalen. Efter att ha blivit utfrågade om ackreditering och vilka tidningar de jobbade för släpptes de och kunde jobba självständigt utan att Hizbollah blandade sig i vad de gjorde.

På vägen tillbaka till Beirut stannade de vid en bensinstation och en av fotograferna tog en bild av köerna. De omringades då av ett 30-tal män, som inte tillhörde Hizbollah utan en annan milis. Alla deras tillhörigheter konfiskerades och de stängdes in i bensinstationen som är ett bombmål för israeliskt flyg.

– Det var mycket obehagligt. Det var rena lynchstämningen. Vi förhördes och behandlades som skit. Sedan kom en medlem av Hizbollah till platsen och lugnade ner milismännen, säger Bengt Sigvardsson.

Efter några timmar släpptes Bengt Sigvardsson och hans kolleger och överlämnades till libanesisk polis.

– Hizbollah är mycket skicklig i sina kontakter med utländska journalister. De vet hur man ska bemöta medier, säger Bengt Sigvardsson.

rad

Även på den israeliska sidan är man mån om att hålla sig väl med utländska medier för att det ska komma ut vilken förödelse som Hizbollahs raketer orsakar.

TV4s Bo Holm­ström har bevakat flera krig i regionen och tycker att det vid denna konflikt varit ovanligt lätt att arbeta i Israel. Vanligtvis förekommer det en lång lista av restriktioner som journalister måste följa, även om de flesta utländska korrespondenter struntar i många av dem.

– Tidigare brukade det bli bekymmer med att komma fram. Det var det inte den här gången. Det var bara att köra vidare, det förekom inte ens vägspärrar, säger Bo Holmström.

rad

Israels regering har ett välorganiserat presskontor som ringer och mejlar korrespondenter och tipsar om personer att intervjua och som även ordnar guidade turer till områden som blivit beskjutna.

Bo Holmström anser att det är en del av spelet att det finns en stab av PR-folk som föreslår vilka de vill att journalister ska tala med.

– Du kan välja någon annan att tala med och få en helt annan bild, säger Bo Holmström.

Även Expressens korrespondent Arne Lapidus påpekar att man kan röra sig helt fritt i norra Israel och att man inte behöver några tillstånd för att tala med folk. Han menar att detta till viss del berodde på att raketanfallen skedde på israeliskt område. När det uppstår oroligheter på palestinskt område händer det att militären spärrar av områden för medier.

PÄR JANSSON

pj@journalisten.se