Gå direkt till textinnehållet
Expressens valkompass inför EU-valet.
Foto: Olle Sporrong/Expressen

EU-valbevakning med nya grepp – så satsar redaktionerna

Explainers i poddform, chatbotten Valkompis, sociala medier-poster från Bryssel och minidokumentärer i videoformat. Svenska redaktioner testar nya grepp i EU-valrörelsen. Men bäst går valkompasserna. UPPDATERAD

På söndag röstar svenskarna i valet till Europaparlamentet. Sveriges Radio håller sin slutdebatt i eftermiddag, då Mikael Sjödell och Johar Bendjelloul frågar ut partiernas toppkandidater direkt från Radiohuset. SVT håller sin slutdebatt på fredagskvällen, programleder gör David Boati och Anna Hedenmo.

Programledare i SVTs EU-valsprogram: Anna Hedenmo, David Boati, Anders Holmberg och Camilla Kvartoft. Foto: Janne Danielsson/SVT

Valrörelsen har som vanligt varit mer ljummen än inför riksdagsvalen. Men flera av de nyhetsmedier Journalisten varit i kontakt med tycker att både temperaturen i valrörelsen och publikintresset skruvats upp på slutet.

– Tidigare under våren var det mer utmanade att hitta bra vinklar och skapa engagemang. De senaste veckorna har vi märkt större intresse från publiken, både för våra utfrågningar och för våra mer förklarande inslag, skriver Ekochefen Klas Wolf-Watz.

Annons Annons

SVTs chef för riksnyheterna Michael Kucera håller med och nämner Ukraina och EU-utvidgningen, klimatet och migrationen som sakfrågor som engagerar särskilt.

– Intresset är ungefär som vid förra EU-valet. Vår erfarenhet är att engagemanget är något svalare än vid val på nationell nivå, skriver DNs redaktionschef Anna Åberg.

Svenska Dagbladets redaktionschef Erik Hedtjärn lyfter att årets valrörelse har lite av ett underläge jämfört med de två senaste:

– 2014 var EU-valet ett sorts genrep inför riksdagsvalet 2014. EU-valet 2019 låg bara månader efter att en rekordlång regeringsbildning landade i januariavtalet, som det fanns starka åsikter om, både för och emot. Det ett mer stabilt politiskt läge nu, mellan två val och med en regering som har stöd av en majoritet i riksdagen. Samtidigt skulle 2024 kunna bli en folkomröstning om Tidösamarbetet, det borde kunna engagera.

Samtidigt satsar SvD mer jämfört med tidigare EU-val.

– Sedan några år tillbaka har vi satsat stort på vår politikbevakning, skriver Erik Hedtjärn.

Vad har fungerat extra bra?

– Maggie Strömbergs reportage i helgen om kampen inom högern var det som till slut lyckades fånga den här valrörelsen. Två skeenden möts, dels kan Tidöpartierna i valrörelsen ligga i öppen konflikt med varandra, dels ser vi hur Europas höger och ytterhöger kanske kommer att hitta varandra i en sorts Tidösamarbete på EU-nivå.

Förutom klassiska utfrågningar av partiernas kandidater, dueller och debatter har medierna prövat en rad nya grepp inför årets EU-val.

Aftonbladet satsar på att få unga människor engagerade inför valet; chatbotten Valkompis har hittills svarat på 20 000 läsarfrågor inför valet. Aftonbladet har också satsningen ”Utfrågningen”,  som publiken kan följa i tv, podd, text eller sociala medier.

Expressen lägger ned ungefär lika mycket kraft som inför förra valet, men har skruvat på formaten, berättar biträdande chefredaktören Karin Olsson.

– Förra gången hade vi en stor debatt i Bryssel med alla toppkandidaterna. I år har istället Viktor Barth-Kron lett dueller och Daniel Ingmo följt vissa av kandidaterna i minidokumentärer i videoformat. EU-experten och skribenten Ylva Nilsson har gjort explainers på ledarsidan. Delar av vår sociala medier-redaktion har också varit på plats i Bryssel och gjort poster för den unga målgruppen.

Är det något särskilt material som flyger extra bra?

– Anette Holmqvist har skrivit några reportage ute i landet kring sakpolitiska frågor som väckt stort engagemang. Till exempel hennes reportage om knäroten, en liten orkidé som stoppar skogsavverkning, svarar Karin Olsson.

SR Ekots explainers i poddform har gått bra, uppger Klas Wolf-Watz:

– Också våra utfrågningar av toppkandidaterna har fått mycket uppskattning. Vi ser också att Europapoddens förklarande extrapoddar, till exempel Fem saker du behöver veta om EU-valet och Förstå EU-valet på en kafferast, har lockat till lyssning. Även Ekots utfrågningar sticker ut digitalt. Vi har haft stor nytta av vårt breda korrespondentnätverk som kunnat granska valet runt om i Europa och EU. Det är en viktig del för oss för EU slutar ju inte vid Bryssels stadsgräns.

Dagens Nyheter ser att intervjuer med partiernas toppkandidater, skarpa utspel och fördjupande reportage går bra, liksom läget i opinionen. Formaten har skruvats på sedan 2019.

– Förra EU-valet satsade vi mycket på tv. I dag har vi en annan strategi, där text och ljud är viktigare, skriver Anna Åberg.

De valkompasser som redaktionerna tagit fram inför valet har hög användning, uppger både DN, SVT, SR och Expressen.

– Vi ser ut att gå mot rekordsiffror, jämfört med tidigare EU-val, skriver SVTs Michael Kucera.

Utbrytarpolitikerna Jan Emanuel Johansson och Sara Skyttedal fick stor uppmärksamhet när de gjorde sin spektakulära entré i valrörelsen, men Folklistan har sedan dess fått färre rubriker.

– Vi var precis som många andra medier på plats när Sara Skyttedal och Jan Emanuel Johansson presenterade sin satsning på Filmhuset, vägrade svara på några frågor och sedan lämnade abrupt i helikopter. En cirkus vi sedan valde att bevaka sparsamt. Det återstår att se om deras strategi är lyckosam, skriver Aftonbladets biträdande redaktionschef Martin Schori.

Även om det svenska förtidsröstandet hittills slagit rekord brukar valdeltagandet i EU-valet ligga hästlängder under riksdagsvalet (55 procent röstade 2019).

Expressens Karin Olsson menar att både medier och politiker bär skuld för de ljummare EU-valrörelserna:

– Särskilt public service med sitt renodlade samhällsnyttiga uppdrag kunde gärna göra mer. I synnerhet SVT som jag tycker är lite svagare i vardagen än SR. Jag älskar Europapodden, som SR har, som verkligen erbjuder löpande expertis. Men vi nyhetsmedier rapporterar ju annars ganska lite om EU-politiken mellan valen. Man mäktar inte riktigt med att bygga upp ett grundintresse och kunskap hos publiken. Partierna har till detta val flera rätt kända toppkandidater, vilket underlättar bevakningen, men ibland har man ju också känt att vissa partier skött EU-arbetet lite med vänsterhanden.

Kommentarer

Lämna ett svar

Vi hanterar läsarkommentarer som insändare. Regler för kommentarer.

Fler avsnitt
Fler videos