Demokratiforskarnavill klyva förbundet

Dela upp Journalistförbundet i två delar – en som värnar medlemmarnas fackliga intressen och en annan som vakar över medlemmarnas yrkesetik. Det förslaget presenterade forskarna bakom Demokratirådet i förra veckan.

I Demokratirådets rapport Mediernas integritet (red Olof Petersson), som presenterades i torsdags, undersöker fyra medieforskare hur mediernas regelverk, granskning och ansvarsutkrävande fungerar. Man pekar bland annat på att Journalistförbundet har den svåra dubbelrollen att samtidigt försvara medlemmarnas intressen och klandra medlemmar som inte följer yrkesnormerna. Forskarna konstaterar att förbundets yrkesetiska kommitté, YEN, spelar en ”tillbakadragen roll”.

Rapporten kommer med två förslag om hur förbundet ska slippa den besvärliga dubbelrollen:

n Förbundet delas upp i två delar med möjlighet för den enskilde journalisten att ansluta sig till endera eller båda

n Förbundet ägnar sig bara åt fackliga frågor medan etiken tas om hand av en separat organisation, till exempel Publicistklubben

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén avfärdar helt idén.

– Detta visar på den selektiva kunskap som forskare har. Det är just tack vare att vårt förbund både är ett fackförbund och ett yrkesförbund som vi kan arbeta för att medlemmarna ska få så goda förhållanden att de kan vårda den goda journalistiken. Jag ser fram emot att bli inbjuden till debatt där jag kan ge forskarna grundkunskaper om den journalistiska verkligheten.

Barbro Fischerström, VD på Tidningsutgivarna, anser att Demokratirådet har en övertro på att regler garanterar att frågorna hanteras med gott omdöme.

– Vi har de regler vi behöver och borde i stället satsa på att få igång bredare och livaktigare diskussioner på redaktionerna och i andra fora.

Forskarna vill inrätta ett gemensamt granskande etikorgan för samtliga medier, något som ligger i linje med vad Journalistförbundets etikutredning föreslagit.

– Där är vi mycket kritiska, säger Barbro Fischerström. Vi kanske kommer dit om många år, men i dag finns inga förutsättningar för det. Initiativet till den etiska prövningen måste komma inifrån, vilket har skett inom tidningsbranschen, men inte inom radio och TV. Det är svårt eftersom Granskningsnämnden för radio och TV hanterar medier som ska uppfylla statliga koncessionsvillkor. Även inom en samlad nämnd skulle man bli tvungen att tillämpa två olika system.

Stig Fredrikson, ordförande i Publicistklubben och i Pressens samarbetsnämnd, delar dock forskarnas åsikt.

– Jag har tidigare sagt att jag inte tycker att public service ska granskas av en statlig myndighet. Det är möjligt och önskvärt att hitta ett system som samlar de yrkesetiska reglerna och efterlevnaden av dem i ett sammanhang.

Enligt forskarna pågår en uppluckring av gränsen mellan publicistiskt och kommersiellt innehåll. Det kommersiella inflytandet är det mest överhängande hotet mot den journalistiska integriteten, menar man.

Barbro Fischerström betonar att man måste ha respekt för att tidningar drivs som företag.

– Visst är det ändå så att när konkurrensen ökar blir det svårare att hålla en hög svansföring och stå fri från kommersiella intressen. Men tidningar som satsar på kvalitet och har formulerat principer för sin verksamhet har nytta av sitt starka varumärke när de ger sig in i nya medie- och distributionsformer.

I rapporten talas det om oklarheter om ansvaret för journalistiken och man ifrågasätter även systemet med en ansvarig utgivare.

– Jag tycker inte att utgivaransvaret är problemet, säger Agneta Lindblom Hulthén. Mediemakten utser ansvarig utgivare. Den enskilde journalisten tar i stor utsträckning sitt ansvar, det är därför vi har pressetiska diskussioner och regler.

Håkan Lindqvist