Gå direkt till textinnehållet

Debattbetänkande om yttrandefriheten: Modernisera lagarna

En utredning föreslår alternativ till grundlagarna för yttrandefrihet. Men tryckfrihetsexperten Nils Funcke ser inga skäl för att riva upp nuvarande ordning.– Det är ingen slump att TF har stått sig sedan 1766, säger han.

En utredning föreslår alternativ till grundlagarna för yttrandefrihet. Men tryckfrihetsexperten Nils Funcke ser inga skäl för att riva upp nuvarande ordning. – Det är ingen slump att TF har stått sig sedan 1766, säger han.

Tryck- och yttrandefrihetsberedningen utreder hur lagarna om yttrandefrihet ska kunna omfatta de nya medier som följer av ny teknik. I dag faller till exempel digital bio utanför grundlagsskyddet för traditionella medier.

Ordföranden Göran Regner presenterade i onsdags utredningen som ”ett debattbetänkande utan skarpa förslag”. De alternativ som redovisas ska ses som underlag för debatt.

Annons Annons

Utredarna håller öppet för att behålla nuvarande ordning, men skissar även på alternativ. I ett första ”minimialternativ” ersätts Tryck­frihetsförordningen, TF, och Yttrande­frihetsgrundlagen, YGL, med ett tillägg i Regeringsformen, RF, om att yttrandefriheten skyddas av Europakonventionen artikel 10 om yttrandefrihet (se fotnot). Man hänvisar också till RFs nuvarande allmänna regler om yttrandefrihet och en ny regel i RF, som bland annat förbjuder censur och slår fast yttrandefriheten.

Grundlagens bestämmelser om särskild brottskatalog och särskild juryprövning försvninner.

Med denna modell blir skyddets tillämpningsområde större än för TF och YGL. Det blir också teknikoberoende. Nackdelen är att det blir otydligare vad skyddet för yttrandefriheten består i. Skyddet blir också mindre stabilt, eftersom innehållet inte preciseras i grundlag. En fördel är att förslaget är kort och vagt och därför lättare att anpassa till EG-rätten.

Även det andra förslaget, ”mellantinget”, innebär att TF och YGL upphävs. Tryck- och yttrandefriheten skyddas i stället av Europakonventionen och RFs allmänna regler om yttrandefrihet. RF får ett nytt kapitel, Yttrandefriheten i vissa medier. Där anges de grundlägga nde tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna utförligare än i den nya paragraf som ingår i minimialternativet. Detaljreglerna ges i en vanlig lag, kallad Medielagen.

Hänvisningen till TF och YGL i RF ersätts med en hänvisning till RF om rätten att yttra sig i skrifter, tekniska upptagningar, ljudradio, television och vissa liknande överföringar. I det nya kapitlet anges att yttrandefriheten i de uppräknade medierna ska regleras i Medielagen.

Medielagen föreslås bland annat innehålla regler om vilka medier som omfattas av lagen, vilka yttranden som inte omfattas, vad som är yttrandefrihetsbrott, när en meddelare kan ställas till ansvar och vem som utser utgivaren.

Skyddet för tryck- och yttrandefriheten blir mindre stabilt, eftersom ingen grundlagsändring krävs för att ändra det.

I det tredje förslaget ”maximalalternativet” slås TF och YGL ihop till en ny yttrandefrihetsgrundlag, som skyddar yttrandefriheten i tryckta skrifter, tekniska upptagningar samt radioprogram och andra liknande överföringar. Lagen ska också omfatta medier som uppstått genom teknikutveckling.

Utredarna konstaterar att en hopslagning inte är tekniskt särskilt komplicerad, eftersom YGL är utformad med TF som förebild.

Med detta förslag minskar det viktigaste problemet med gällande grundlagsskydd, nämligen att avgöra om tekniska upptagningar täcks av grundlagsskyddet. Digital bio och andra medie­former, som i dag inte omfattas av grundlagen, fångas in.

Nils Funcke, tryckfrihetsexpert och

chefredaktör för Riksdag & Depar­­t ement, är skeptisk till betänkandet. Han påpekar att TF har fungerat som ett paraply för yttrandefriheten.

– I tider när teaterpjäser inte kunnat uppföras har de kunnat ges ut i tryckt skrift, åsikterna i dem har kunnat uttryckas.

– Det finns problem som är angelägnare att lösa, till exempel att införa meddelarskydd i kommunala bolag eller hindra transportförbud, som vid förra valet, då Posten inte ville befatta sig med vissa tryckta skrifter.

Journalistförbundet har inte tagit ställning till betänkandet.

– Vår åsikt är att man inte ska ändra grundlagar i onödan. Det får så många oöverblickbara konsekvenser, säger Arne König, vice ordförande i Journalistförbundet.

hl@journalisten.se

Fakta/Europakonventionen artikel 10: Yttrandefrihet

Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag.

Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet.

Fler avsnitt