Gå direkt till textinnehållet

De avslöjade juristernas missar

Uppdrag gransknings reportage om incestdömde Ulf har blivit ett av årets mest omtalade TV-reportage. Men det var nära att granskningen aldrig blev av över huvud taget.

Uppdrag gransknings reportage om incestdömde Ulf har blivit ett av årets mest omtalade TV-reportage. Men det var nära att granskningen aldrig blev av över huvud taget.

Efter en bristfällig polisutredning, en falsk terapeuts vittnesmål och en lam advokatinsats dömdes Ulf till åtta års fängelse för incest.

– Det är sanslöst, säger SVTs reporter Hannes Råstam som berättade om fallet i Uppdrag granskning för två veckor sedan.

Reportaget, som handlar om Ulf som i dag sitter av sitt straff på Norrtäljeanstalten, var nära att inte bli av.

Uppdrag gransknings redaktion fick ett tips för ungefär ett år sedan. Många läste det, men det blev liggande.

bryt

Redaktionen har ambitionen att alla som hör av sig med tips ska få svar och att deras handlingar ska returneras. Därför gick Hannes Råstam i somras in till redaktionen en dag under semestern för att rensa i pappershögarna. Ett av tipsen var från Ulf.

– Det fanns ett färdigskrivet brev till Ulf där vi tackade nej till hans tips. Jag skulle bara skriva under, men när jag skulle slicka på kuvertet hejdade jag mig och läste igenom tipset en gång till.

Många måste höra av sig till er och be er ta er an deras sak. Varför valde du just detta?

– Man kan tala om intuition, men inte i någon mystisk mening, utan det var min samlade erfarenhet som sade mig att det inte stod rätt till här.

Under semestern åkte Hannes Råstam upp till Norrtäljeanstalten och träffade Ulf. Han försökte hitta blottor i Ulfs historia och kontrollerade om han tidigare begått brott eller använt våld.

Men Ulf framstod som trovärdig.

bryt

Så småningom upptäckte Hannes Råstam och hans medresearcher Victoria Gaunitz flera underligheter i handläggningen av Ulfs ärende. Det fanns häpnadsväckande brister i polisutredningen. Och Ulfs advokat tycktes inte ha gjort stora ansträngningar för att rentvå Ulf från misstanken om att ha begått ett allvarligt brott som kan ge flera års fängelse.

Enligt flickans berättelse fanns det i Höganäs, där hon 1995 bodde med sin pappa, en pedofilring som utnyttjade henne. Där ska bland andra pappan, hans vän ”Leif” och den 25-åriga stripteasedansösen ”Jessika” från Stockholm ha ingått.

Flickan pekade ut det hus där Jessika skulle ha bott i Höganäs. När Hannes Råstam kollade uppgiften visade det sig att det hus som flickan pekade ut hade varit ett äldreboende sedan 1991. Enligt föreståndaren på äldreboendet var det omöjligt att en 25-årig strippa kunde ha bott där under den tid som flickan sade.

Flera andra av flickans uppgifter gick inte heller att styrka. Hon hade uppgett att övergreppen hade ägt rum på dagtid. Men Uppdrag granskning fick fram att fadern då jobbade svart på en lunchrestaurang, vilket restaurangägaren intygat. Enligt skolan var flickan nästan alltid närvarande på lektionerna.

Flickan hade också sagt sig sakna kamrater i Höganäs. Men en tidigare grannflicka och hennes mamma kunde berätta att de båda flickorna ofta gick till skolan tillsammans och lekte med varandra på eftermiddagarna.

– Vi lade ner mycket jobb för att hitta grannflickan och hennes mamma. Med tanke på advokatens höga arvode kan man tycka att han borde ha lagt ner lika mycket jobb på det.

bryt

Hannes Råstam häpnar över att så många egendomliga omständigheter kommit fram, till exempel att flickan i ett brev till advokaten erkänt att hon ljugit.

– Trots det använder inte advokaten detta till förmån för sin klient. Det är obegripligt att han inte begärde resning.

Allt talar nu för att Ulfs nye advokat kommer att lämna in en resningsansökan.

– Det finns redan flera omständigheter som var för sig kan utgöra grund för resning och fler kommer att läggas fram, säger Hannes Råstam.

Sammanlagt fick den förre advokaten 500 000 kronor i arvode. Ändå var han inte insatt i målet. Fallet aktualiserar därmed också frågan om hur advokater arvoderas.

Hannes Råstam hade inte velat driva fallet i ett reportage om det bara hade rört sig om tekniskt-juridiska handläggningsfel.

Men han tycker att det är oroväckande att det kan bli fel i så många led.

– Jag hade till exempel ingen aning om att jag skulle upptäcka att en falsk terapeut anlitats som vittne. Det mesta vi fann var okänt under rättegången.

Terapeuten, som behandlat flickan i ett år, var en central person i utredningen och under rättegången. Det var i samtalen med terapeuten som flickans berättelse om incest och övergrepp växte fram.

Uppdrag granskning avslöjar i sitt reportage att mannen som utgett sig för att vara psykoterapeut inte hade rätt till titeln. Han var inte registrerad som legitimerad psykoterapeut hos Socialstyrelsen, vilket man måste vara för att få använda titeln.

Hannes Råstam säger sig få en klaustrofobisk känsla när han lever sig in i den dömde mannens situation. Som häktad kan man inte kolla de uppgifter som används mot en.

– Detta drabbar en människa som saknar juridiska kunskaper och som sitter i fängelse och mår dåligt. Polis och advokat får uppgifter men går inte vidare med dem. Det är sanslöst.

bryt

Råstam konstaterar att man i polisutredningen arbetade mycket för att hitta belägg för flickans historia, men att man inte sökte efter något som kunde vederlägga den. Här arbetade man inte med både hypotes och mothypotes.

– Det här visar på brister i rättsväsendet, i lagarna och i tillämpningen av dem. Inga, inte heller barnen, gagnas av att en polisutredning håller låg kvalitet.

Bakom reportaget ligger ingen undermetod utan journalistiskt hantverk, understryker Hannes Råstam.

– Det var ett enträget arbete där vi inte sparade på mödan. Vi ringde ett otal telefonsamtal som sedan skrevs ut. Man måste vara noggrann och sedan sammanställa materialet så bra man kan för att göra reportaget sevärt för tittarna.

Efter att reportaget visats var Hannes Råstam rädd för negativa reaktioner.

– Debatten i ämnet är ofta ensidig. En del hävdar att man måste lyssna på barn och att barn inte ljuger Problemet är att få barn att berätta. Andra sidan hävdar att det rör sig om en gigantisk rättsskandal och att oskyldiga döms som sexualbrottslingar.

Hannes Råstams farhågor om hur reportagets skulle bemötas kom på skam.

– Vi har fått en enorm respons från kolleger och andra. Jag tror det beror på att reportaget på 54 minuter består av en enda lång bevisföring som uppfattas som övertygande och stark.

bryt

En av Hannes Råstams medarbetare är Victoria Gaunitz som stått för research. Rapporten om detta är hennes examensarbete för JMG och sista jobbet för SVT i Göteborg för den här gången. Hon går nu vidare med en påbyggnadsutbildning samtidigt som hon söker sommarvikariat.

– Det har varit mycket att läsa. Ämnet i sig är inte enkelt. Det sätter sig på psyket, men nu när det är över och reportaget blev så bra är det jätteskönt.

hl@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos