Gå direkt till textinnehållet

BO kräver ändrade etiska regler

Pressens etiska regler bör ändras, så att de specifikt anger att särskild hänsyn ska tas till hur barn behandlas och framställs i medierna. Det anser Barnombudsmannen, Lena Nyberg.

Pressens etiska regler bör ändras, så att de specifikt anger att särskild hänsyn ska tas till hur barn behandlas och framställs i medierna. Det anser Barnombudsmannen, Lena Nyberg.

Barnombudsmannen Lena Nyberg har vid flera tillfällen riktat skarp kritik mot hur barn behandlas av och i medierna.

– Alltför ofta är barn väldigt utlämnade i medierna. Det skulle krävas en helt annan etisk behandling av barn i medierna än vad vi ser i dag, säger hon.

Som ett exempel nämner hon Expressens förstasida den 19 augusti, med rubriken ”Polisen misstänker: 4-årig flicka våldtogs av 7-åring i liten svensk by” – en publicering som bland annat kritiserats på Journalistens debattsidor.

– Det är en väldigt oetisk publicering, där man tänjt spekulationsmöjligheterna maximalt, vilket naturligtvis skadar både barnen och deras anhöriga. Det blir en stigmatisering av barnen, som är mycket olycklig.

Artikeln berättar om ett fall där ett misstänkt sexövergrepp anmäldes till polisen. Efter en läkarundersökning satte polisen brottsrubriceringen våldtäkt. När det visade sig att ett annat barn kunde vara inblandat överfördes ärendet till socialtjänsten.

– Att ens tala i termer som våldtäkt när det gäller så små barn är orimligt. Det leder bara till en stigmatisering av barnen, säger Lena Nyberg.

Expressens chefredaktör och ansvarige utgivare Otto Sjöberg anser dock inte att ordvalet på förstasidan på något sätt är olämpligt:

– Anledningen till att vi använder ordet våldtäkt är att det är den brottsrubricering som polisen kommit fram till, säger Otto Sjöberg.

Allmänhetens pressombudsman Olle Stenholm vill inte kommentera huruvida han anser att Expressens publicering strider mot de pressetiska reglerna, eftersom det kan komma att bli ett ärende för PO att pröva, men konstaterar att rapporteringen faller in i ett tydligt mönster:

– Den signal rubriken på förstasidan sänder ut är att ett fullfjädrat brott begåtts, vilket inte alls är den bild man får när man läser själva texten, som belyser händelsen på ett nyktert sätt. I sin presentation har tidningen dramatiserat händelsen något alldeles oerhört och gjort den mer endimensionell, säger Olle Stenholm.

Dramatisering

Han tycker att det är alltför vanligt med den sortens dramatiseringar, just i fall som handlar om barn. I sitt förord till Pressens opinionsnämnds årsberättelse för 2001 fastslog han att ”alltför många redaktioner alltför sällan betänker hur lätt det är att skada barn i den journalistiska arbetsprocessen.”

Otto Sjöberg konstaterar att Expressen ”är överens med PO om att ta extra hänsyn till barn som drabbats eller misstänks för brott.”

– I detta fall skyddade vi barnen genom att göra dem helt anonyma.

Men Lena Nyberg tycker att dagens pressetiska regler helt enkelt inte är tillräckliga, när det gäller hänsyn till barn.

– Pressen måste överväga ett annat etiskt regelverk, som är betydligt striktare och som tydligt talar om att barn inte får utelämnas på det här sättet.

Hon anser att Sverige borde följa Norges exempel. I det norska pressetiska regelverket uppmanas på flera ställen till särskild varsamhet när det gäller konsekvenser en publicering kan få för barn, både när det gäller möjligheten att identifiera dem och när det handlar om att barn inte kan ana konsekvenserna av att framträda offentligt.

– Det är betydligt tydligare än det svenska regelverket, eftersom det klargörs att det krävs en helt annan etisk behandling när det gäller barn, såväl som offer för brott som i andra sammanhang.

Akut behov

Frågan om barn i medierna har varit uppe i Pressens samarbetsnämnd, som är det organ som fastställer de pressetiska reglerna.

– Vi har inte tagit upp en diskussion om att ändra reglerna, men haft uppe en del aktuella fall. Barn exploateras på ett helt annat sätt i dag än tidigare, även i medierna. Därför är det något som är värt att diskutera vidare i nämnden, konstaterar Agneta Lindblom Hulthén, ordförande i Journalistförbundet, som är en av parterna i Pressens samarbetsnämnd, jämte Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter och Publicistklubben.

Olle Stenholm ser dock inget akut behov av att göra ändringar i det etiska regelverket:

– Det faller redan under den praxis som finns i min bedömning. Om nämnden skulle besluta om en ändring skulle det i princip bara bli en formell välsignelse av en ordning som redan finns. Däremot kan man klart tänka sig att det skulle vara positivt ur ett pedagogiskt perspektiv och ha en viss medvetandehöjande effekt.

mj@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos