Benjamin har aldrig träffat sin arbetsgivare

För att få arbeta på barnprogrammet Bolibompa har SVT krävt att flera medarbetare anställs via ett externt bemanningsföretag. Men löneförhandlingen sker med SVT och inte med arbetsgivaren.

Benjamin Wolff och Ylva Hällen, som anställdes som redaktör respektive producent på barnprogrammet Bolibompa, var två av dem som fick beskedet att de som medlemmar i Journalistförbundet var tvungna att anställas och hyras ut till SVT via ett bemanningsföretag, Houdet & Fredholm.

– Det känns märkligt att vara anställd av ett företag som jag aldrig varit på och som jag bara varit i kontakt med vid ett tillfälle. Löneförhandlingen skedde med projektledaren på SVT, som erbjöd mig redaktörsjobbet och gav besked om villkoren, säger Benjamin Wolff.

bryt

Houdet & Fredholm är inget allmänt bemanningsföretag, utan inriktat på att förmedla teknik, arbetskraft samt projektledning av teknisk logistik för TV- och filmbranschen.

På Bolibompa är tre programledare, producent samt redaktör anställda hos dem. I avtalen ingår att anställningen avslutas när medarbetarnas tidsbestämda projekt på SVT upphör.

Benjamin Wolff vänder sig mot SVTs sätt att lösa problematiken, en lösning som enligt Wolff blir kostsam för SVT.

– Jag tycker att man i stället borde anställa folk på kort sikt och sedan säga upp dem.

Han kritiserar även Journ­alist­förbundets hållning.

– Fackets utopi är att alla ska vara anställda, och så fungerar det ju inte. Det verkar som om förbundet lever i en annan tid och agerar på ett sätt som inte är anpassat till en verksamhet, där man sätter ihop personal för olika program.

bryt

Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén framhåller att det är ett misstag att tro att förbundet är emot de undantag som lagen medger från grundregeln om tillsvidareanställning:

– Benjamin har inte klart för sig lagen, kollektivavtalet och förbundets policy. Förbundet kräver inte att projekt och vikariat automatiskt ska övergå i fasta tjänster. Vi kräver att företagen inte styckar upp vikariat för att undgå lagen om anställningsskydd. Att lägga ut journalistik som ingår i den ordinarie verksamheten på bemannings- eller produktionsföretag för att spara pengar eller inte ta ansvar är vi självklart emot.

bryt

SVT har i februari mellan 20 och 25 medarbetare som är anställda genom dels Houdet & Fredholm, dels Manpower. Dessa medarbetare saknar rättigheter som andra SVT-medarbetare har, till exempel företagshälsovård.

Enligt Eva Hamilton, fiktionschef på SVT, handlar hanteringen om att få in yngre medarbetare.

– Nyanställer vi hela tiden får vi för stor personal. Vi kan inte säga upp folk när projekten tar slut eftersom vi har en gemensam LAS-krets, där de som får anställning skulle knuffa ut varandra från tjänster som de inte har huvudkompetens för. En ljudtekniker skulle kunna ersättas av någon med helt annan kompetens om denne kan uppvisa vissa förutsättningar att kunna lära sig yrket. Till slut hamnar alla på fel platser, förklarar hon.

– Vi jobbar på en arbetsplats med låg rörlighet, där få slutar, och om vi ska hitta utrymme för den unga generationen att komma in måste vi använda bemanningsföretagen. Dessutom är det ett sätt att klara av en varierad belastning under året.

bryt

Benjamin Wolff tycker att anställningsförfarandet visserligen är en kreativ lösning på ett komplicerat problem, men att det ändå inte känns som en rimlig hantering.

– Givetvis har jag rätt att tacka nej till det här upplägget men det har jag inte gjort. Har man inte så höga moraliska principiella invändningar mot hanteringen så har man i praktiken inget val. Men det känns som ett oerhört kommersiellt sätt att hantera personal som inte riktigt stämmer överens med public service-verksamhetens ideal.

Paul Frigyes

pf@journalisten.se