Belarus släpper – och deporterar – åtta journalister
Larysa Shschyrakova är en av de belarusiska journalister som släpptes fri i en uppgörelse mellan USA och Belarus igår. – Vi är glada över att de är fria, men det här är bara eftergifter, det är inte början på en förbättring, säger Åsa Ohlsson som är engagerad för Belarus journalister.
Den belarusiska journalisten Larysa Shschyrakova greps i december 2022 och dömdes i augusti 2023 till tre och ett halvt år i fängelse för förtal av nationen, efter att hon bevakat protesterna mot diktaturregimen för tv-kanalen Belsat.
Igår släpptes hon och ytterligare minst sju andra belarusiska journalister från fängelse. Totalt släpptes 52 politiska fångar ur diktaturens fängelser, efter att Trumpadministrationen uppvaktat Lukasjenko. I gengäld har USA lovat att lätta på sanktionerna mot det statliga flygbolaget Belavia.
Committee to Protect Journalists gick ut och välkomnade beskedet att åtta orättfärdigt fängslade journalister släppts. Förutom Larysa Shschyrakova släpptes enligt CPJ journalisterna Iryna Slaunikava, Pavel Mazheika, Yauhen Merkis, Alyaksandr Mantsevich, Alena Tsimashchuk, Vyacheslau Lazarau och Pavel Padabed.
Åsa Ohlsson, sammankallande i Intresseföreningen för utbyte mellan Journalistförbundet och det belarusiska journalistförbundet BAJ, som flera gånger träffat Larysa Shschyrakova, grät av glädje efter beskedet. Senare såg hon en intervju med Larysa Shschyrakova från Litauens huvudstad Vilnius, dit journalisterna deporterats.
– Där säger Larysa att det är grymt att hon trots avtjänat straff inte får vistas i sitt hemland – hon har en stark identitet som belarusier – och inte ens får besöka sin mammas grav. Hon tilläts inte säga farväl till sin mamma innan hon dog, säger Åsa Ohlsson.
– Så det är svårt att säga att det bara var en glädjens dag. Vi är glada över att Larysa och de andra är fria och att de lever, men på ett större plan har ingenting förbättrats i praktiken. Frisläppandet är inte början på en förbättring, det är bara eftergifter så att regimen ska få lättade sanktioner.
Hon konstaterar att de deporterade journalisterna nu behöver försöka skapa nya liv i exil, ofta utan en god engelska, vilket innebär stora utmaningar, i synnerhet om de vill fortsätta verka som journalister.
