Bättre stämning när fler är med och fattar beslut
I den pågående avtalsrörelsen satsar Journalistförbundet på lokalt medbestämmande. – Det är alltid bättre om något förankras hos de anställda, säger Bosse Walldén, redigerare och reporter på Karlskoga Tidning.
I den pågående avtalsrörelsen satsar Journalistförbundet på lokalt medbestämmande.
– Det är alltid bättre om något förankras hos de anställda, säger Bosse Walldén, redigerare och reporter på Karlskoga Tidning.
Lokalt medbestämmande innebär att personalen ges inflytande över de beslut som cheferna och ledningen tar. Antingen genom att redaktionen skapar former för förhandling eller att medarbetarna helt enkelt blir mer delaktiga i besluten.
På Karlskoga Tidning har redaktionen tidigare haft problem som började när Jan Bergstam blev chefredaktör 2002. Han ville rycka upp tidningen och tog i med krafttag.
– Från att vi tidigare haft svagare ledarskap kom Janne som ofta ville bestämma allt. De som inte tidigt sade ifrån kände sig utsatta. Två medarbetare slutade, säger Stig Adolfsson, tidningens huvudskyddsombud.
Till slut blev den psykosociala situationen ohållbar och Arbetsmiljöverket kopplades in. Enligt Stig Adolfsson blev resultatet att Jan Bergstam ”lugnade ner sig” och började lyssna mer.
– Det är en stor skillnad, i dag är det inga problem, säger Stig Adolfsson.
Jan Bergstam erkänner att han hade för bråttom och körde på lite hårt i sitt chefskap.
– Fast det här är en platt organisation. Det blir ju så på en liten tidning. Jag är inte en chef som sitter inne på rummet och bara bestämmer. Jag jobbar ju ihop med de anställda, ibland är jag redigerare. När jag går runt och pratar och lyssnar så är det ett sorts medbestämmande.
Men reportern Camilla Hallström anser att det tvärtom vore bra med fler formella möten och skrivna protokoll – då blir det medbestämmande på riktigt.
– Det kan annars bli mycket snack och lite verkstad. Det är kanske inte så dumt att strikta upp det. Att få det på papper och låta oss vara med vid besluten vore nog bra, säger hon.
Jan Bergstam är lite avogt inställd till att formalisera medbestämmandet. Han vill hellre ha informella metoder, som samtal vid fikat eller i farten.
– Det kan bli så att man upplever att fel forum används. Kanske skulle jag vakta min tunga mer om det blev formaliserat, säger Jan Bergstam.
– Vi har ju det här – vad heter det…? Hjälp mig, suckar Jan Bergstam medan han letar orden, innan han utbrister:
– Systematiskt arbetsmiljöarbete!
Han förklarar att det redan finns en arbetsmiljögrupp på Karlskoga Tidning som träffas en gång i månaden. Gruppen går igenom allt, från att bilarna måste tvättas till större saker som hur personalen mår.
Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén anser att tre områden lämpar sig bäst för medbestämmande: organisationsförändringar, investering i ny teknik och kompetensutveckling.
Men på Karlskoga Tidning tänker personalen på betydligt mer konkreta frågor när det talas medbestämmande. Camilla Hallström vill att medarbetarna ska få inflytande över tekniska investeringar. På redaktionen finns en del mycket gamla datorer.
– Alla ska ha funktionella datorer. Det är ett minimikrav, säger hon.
Huvudskyddsombudet Stig Adolfsson anser att medarbetarna ska få bestämma över vardagliga saker, som inköp av tjänstebilar och ordningen på arbetsplatsen.
– Det har sagts att vi inte får ha för höga travar av papper på skrivborden, men det är sådant man måste få bestämma själv.
Han anser också att anställda ska ha inflytande över personalrekrytering.
Ett färskt exempel på lokalt medbestämmande på Karlskoga Tidning handlar om schemaläggning. En medarbetare skulle gå i pension och chefredaktören gjorde då upp ett nytt schema, som sågades av de berörda i personalen. I stället arbetade de då tillsammans med Jan Bergstam fram ett nytt schema, som alla accepterade.
– Men om de sedan säger sig vara nöjda utan att vara det, då får de skylla sig själva, säger Jan Bergstam.
al@journalisten.se
