Bantningen av P4 möter hård kritik

Sveriges Radio vill minska bemanningen på P4s lokalstationer med ungefär 55 tjänster. Samtidigt finns det planer på att anlita fler projektanställda. Helt oacceptabelt, anser journalistklubben på SR som drivit frågan till centrala förhandlingar.

Företagsledningen på SR skickade före sommaren ut en enkät till P4s samtliga 25 lokalkanaler. Kanalcheferna fick svara på hur många fast anställda stationerna hade och göra en kalkyl på en minimibemanning som krävs för att kunna driva stationen.

Ledningen har nu jämfört minimikravet med hur många som är fast anställda på lokalkanalerna, och i de pågående MBL-förhandlingarna fört fram att den fasta personalstyrkan skulle kunna minskas med 55 personer inför år 2005, utan att det skulle påverka driften. Huruvida detta skulle ske genom uppsägningar eller andra lösningar är ännu inte klart. Frågan har förhandlats med de olika fackklubbarna, men förs nu upp på central nivå med såväl Journalistförbundet som Sif och Saco.

SR behöver göra stora besparingar sedan regeringen ersatt den tidigare indexerade anslagsökningen med en årlig uppräkning med två procent. Löner, pensioner och andra kostnader ökar snabbare än uppräkningen. Eftersom P4 står för så stor del av den fasta personalen slår detta särskilt hårt mot de lokala stationerna.

– Vid vår översyn av verksamheten ser vi att vi inte har täckning för våra kostnader. Den årliga kostnadsuppräkningen på två procent räcker inte. Kostnadsutvecklingen i samhället och på företaget är större än så. Därför har vi inlett förhandlingar, säger Per Thorsell, SRs personaldirektör.

Samtidigt som ledningen på SR påpekar att lokalkanalerna måste banta finns det dock planer på att projektanställa 139 medarbetare på P4 under år 2005, enligt uppgifter från journalistklubben på SR. Klubben anser att detta är ett brott mot kollektivavtalet, där det står att projektanställning inte får ersätta andra anställningsformer.

– Vi ifrågasätter själva grundsynen, att det finns en eventuell övertalighet. Om det finns arbetstillfällen ska de först och främst gå till anställd personal och inlasade, säger Witold Lanzenberg, journalistklubbens ordförande på SR.

Han anser att ingen fast anställd skulle behövas sägas upp om arbetstillfällen först och främst gick till tillsvidareanställda.

– 139 minus 55 är lika med 84. Om vi tar in 84 projektanställda uppfyller vi med råge statsmakternas krav på att öka andelen utomstående medverkan, säger Witold Lanzenberg.

Journalistklubben anser dessutom att SR agerar onödigt panikartat. Om tre år kommer 50 till 70 anställda varje år att gå i pension när den stora kullen 40-talister uppnår pensionsålder.

Dessutom har företaget en personalomsättning på ungefär tre procent per år. Sammantaget kommer därmed runt 120 personer per år att lämna företaget från år 2007 och framåt, enligt klubben. Journalistklubben misstänker att dessa tjänster inte kommer att ersättas och att SR-ledningens vision är ett företag med färre fast anställda och mer inköpt material.

Per Thorsell vill inte kommentera journalistklubbens spekulationer utan hänvisar till att SR i sitt sändningstillstånd måste ta in utomstående medverkan.

– Jag vill inte diskutera de pågående förhandlingarna i pressen utan vill sköta dem vid förhandlingsbordet.

PÄR JANSSON

pj@journalisten.se

Fotnot: Sveriges Radio hade 2003 totalt 2 430 anställda, varav ungefär hälften jobbar på P4-kanalerna. Av de 2 430 var 1 907 tillsvidareanställda, 216 mångfald/projektanställda och 307 vikarier. I SRs sändningstillstånd från år 2001 står det i paragraf 18 att SR ska ”sträva efter att öka antalet produktionsutlägg, samarbetsprojekt och inköp av program”. (Källa: SR, Personalberättelser 2003)