Granskarna blev granskade

Det började med debatten om Gömda. Monica Antonsson och Liza Marklund i en diskussion om vad som är sant, eller vad man får påstå i en bok. Båda ansåg sig sitta inne med sanningen. Debatten visade på en förskjutning i synen på journalisten.

Den granskande, kritiserande journalisten blev plötsligt en del av etablissemanget och fick finna sig i att bli den granskade, kritiserade. Liza Marklund hade svårt att förstå sin nya roll.

Lika svårt, senare på året, hade Jan Guillou att förstå sin förändrade roll. Efter att ha varit underdogen, den som ständigt slår ur underläge, så befann sig plötsligt Jan Guillou på andra sidan. Han blev granskad som en del av överheten.

Expressens avslöjande om att han haft KGB-kontakter blev ett bryskt uppvaknande. Journalistikens ikoner blev plötsligt lovligt byte för andra journalister. Inget medium höll tillbaka av kollegial hänsyn, varken mot Liza Marklund eller Jan Guillou, även om förstås enstaka personer gick till försvar.

Om perspektivbytet tyder på en ny syn på journalister, eller en förändrad syn på framgångsrika och rika journalister är oklart. Men även andra journalister har blivit granskade under hösten, Donald Boström efter sin organartikel, Expressens Thomas Mattsson för tidningens bildförväxlingar, Jan Helin för sin ståndpunkt om Sverigedemokraternas annonsering, SRs Kjell Albin Abrahamson för sina arbetsmetoder i serien På spaning efter Europa.

***

Annars kommer förmodligen 2009 att gå till historien som det ekonomiskt hårda året, kanske främst för tidningar och tidskrifter. Flera landsortstidningar har dragit ner kraftigt på personalen och de stora morgontidningarna har också tvingats göra det.

Nya metoder från arbetsgivaren har också prövats och blivit hårt kritiserade. Stockholm City lades ner och återuppstod senare i ny form med nya anställda. Ett remarkabelt sätt att behandla sin personal på, som gav oss nya ögon att se på Bonnier med.

På samma sätt agerade Lärararnas Riksförbund när de lade ner sin tidning Skolvärlden. Personalen fick gå, och så återuppstod den i ny form driven av ett kundtidningsföretag. Tidningen har numera inte ens ambitionen att granska sitt fackförbund. Reportage om verksamheten är självklart trevligt, information är också bra, med det räcker inte, det är debatt, högt i tak, att släppa fram medlemmarnas kritiska åsikter och att granska som är oundgängligt för en demokratisk förbundstidning. 

***

Nästa år kommer att bli annorlunda. Vi går in i en avtalsrörelse där resultatet kan bli ett gemensamt avtal för såväl radio, TV, tidskrifter och tidningar. Där hoppas jag på en intensiv debatt. Och så förstås reallöneökningar och inga inskränkningar i arbetsrätten.

För lite råg i ryggen: Tänk på att en journalist som inte vågar stå upp för sin egen rätt, har svårt att göra sitt jobb när den ska stå upp för den svages rätt i samhället.

+

Broderfolket i Söder

Journalisten i Danmark har under hösten haft en tillförordnad chefredaktör i Troels Evold Widding. När han nu lämnar tidningen gör han det bland annat med ett uttalande om journalister som läsare. Han har en blandad erfarenhet, men är i stort sett nöjd:

"Innan jag började här, sa jag att Journalistens läsare är de mest magsura i Danmark. Det har jag fått bekräftat, och så sent som i morse fick jag ett mejl där en läsare skrev att jag skulle hålla mig från tangenterna, eftersom jag riskerade att ha ihjäl läsarna genom att vara så dålig och att jag borde börja femte klass igen. I gengäld har jag heller aldrig fått så mycket ros, så jag måste tillägga att Journalistens läsare också är otroligt positiva och rosiga".

Danska journalister synes således i detta avseende vara rätt lika de svenska.

?

Kulturtidskrifter om samhället

Riksdagen beslutade i förra veckan om nya riktlinjer för kulturtidskrifter. En sak är klar, det blev inte direkt klarare vilka som kan få stödet. Möjligtvis kan kulturdepartementet nu neka tidskrifter som menar att samhällsdebatt och ekonomisk debatt också är kultur. Men hur tänkte de då? Är en debatt om minaretförbud kultur eller samhälle? En debatt om den feministiska sex-kampanjen? Presstödet?

–

Moderaternas helomvändning

Moderaterna gör en helomvändning i fråga om upphovsrätt och vill att den ska vara dynamisk. Förslaget är så långtgående att till och med partiet som gick till EU-val på att luckra upp upphovsrätten – Piratpartiet – reagerade. "Varför ska man försvaga journalisternas rättigheter till förmån för tidningsföretagen?", sa partiordförande Rick Falkvinge i en intervju på Journalisten.se.

Dynamisk upphovsrätt är precis så otryggt som det låter. Förslaget från herrarna Schlingmann och von Sydow bör omedelbart kastas i papperskorgen.