Gå direkt till textinnehållet

En myt att svenskan är ett fattigt språk

Att vi saknar ett specialiserat ord för någonting betyder inte att vi inte kan få fram det vi vill ha sagt. För att uttrycka oss använder vi både språkets lexikon – det totala ordförrådet – och språkets syntax – de sammansättningsmöjligheter som låter oss bilda fraser och meningar.

Fast det var mitt i julledigheten satt jag plötsligt där och diskuterade språk. Det är svårt att hålla tyst, när någon med eftertryck beklagar att svenskan är ett sådant fattigt språk.

Jag har förstås hört och läst det flera gånger förr. Men jag vägrar hålla med. Påståendet att svenskan skulle vara så särdeles ordfattig är en av de vanligaste myterna om vårt språk.

Det finns helt enkelt inte några fattiga språk. Alla existerande språk kan användas för att uttrycka de tankar, ting, handlingar och känslor som människorna behöver uttrycka.

bryt

Att vi saknar ett specialiserat ord för någonting betyder inte att vi inte kan få fram det vi vill ha sagt. För att uttrycka oss använder vi både språkets lexikon – det totala ordförrådet – och språkets syntax – de sammansättningsmöjligheter som låter oss bilda fraser och meningar.

Det går inte att påstå att ett språk skulle vara mindre rikt eller uttrycksfullt än ett annat, bara för att motsvarigheten till ett visst ord saknas. Det som man i ett språk möjligen saknar i lexikon tar man igen på syntaxen och tvärtom.

Att räkna orden i ett språk är en omöjlig uppgift. En förenklad metod är att göra beräkningar på ordböcker, även om de långt ifrån täcker allt som används. En sådan räkneövning gjorde en gång SAOL-redaktören Martin Gellerstam kring engelska och svenska. Svenska ordböcker visade sig ha något fler uppslagsord, tack vare de fantastiska sammansättningsmöjligheter som vi har i vårt språk. Fast ingen vill väl påstå att engelskan är fattig för att den har konstruktioner som bedside table och ready to fire där svenskan skapat egna uppslagsord som nattduksbord och skjutklar.

bryt

Min diskussionspartner framhärdar. Engelsk litteratur i svensk översättning blir så torftig att han inte står ut med att läsa den. Alltså är svenskan fattig.

Jo, visst händer det något med en text vid översättning. Språkens ordförråd fördelar sig lite olika. Varje språk är format i sin speciella kultur, och inget språk är mekaniskt överförbart till ett annat. Därför blir översättning en känslig verksamhet, var i världen den än bedrivs. Det är lika besvärligt att översätta svenska böcker till engelska som det omvända. Att ordförråd och grammatik i olika språk inte stämmer överens ger översättarna en utmaning, men hindren är inte oöverstigliga. Vi svenskar kan beundra skönhet även om vi inte har lika många adjektivsynonymer som engelsmännen.

Men nog måste jag väl ändå erkänna att svenskan är fattig på vissa områden, framhärdar motståndaren. Jämför med eskimåernas alla ord för snö!

Nja, det där är en annan myt, säger jag. Slarviga litteraturreferenser har medfört att inuiter tillskrivs hundratals ord för snö, fast grundkällorna bara återger en handfull. Och var går egentligen gränsen mellan ord, böjningsformer och tillfälliga sammansättningar?

bryt

Några dagar efter diskussionen får jag för mig att samla svenska ord för olika former av snö. Snöfall, slask och modd blandas med fackord som snöackumulation, metaforer som snökappa och månsilver, och ålderdomliga eller dialektala ord som slaggsnö och snöfyk. Ganska snabbt kommer jag upp i nära 150 ord (se listan i språkkrönikan på www.journalisten.se).

Vi svenskar saknar inte ord.

Möjligen saknar vi den språkliga stolthet, självkänsla och fantasi som ger oss styrka att utnyttja språkets alla möjligheter i stället för att odla vårt mindervärdeskomplex inför engelskan.

eva.martensson@miu.se

Visst har svenskan många ord för snö!

En snabb genomgång bland personer i omgivningen, Svenska Akademiens ordbok http://g3.spraakdata.gu.se/saob/, Språkbanken http://spraakbanken.gu.se/ och tidningsdatabaser gav 148 ord som beskriver snö i olika naturliga former.

Därtill kommer förstås mänskligt skapade former som snöbollar, snöskulpturer och annat. Säkert finns det fler fullt gångbara ord som inte kommit med i listan (och möjligen något som ligger på gränsen och inte riktigt platsar). Hjälp gärna till att spränga 150-vallen med fler förslag!

snöackumulation, snöanhopning, snöbetäckning, snöbark, snöblask, snöbeläggning, snöberg, snöblock, snöbolster, snöbrant, snöbut, snöby, snöbädd, snöbälte snöcacka, snödal, snödamm, snödask,.snödimma, snödis, snödoft, snödrev, snödrift, snödriva, snödugg, snödusk, snöfall, snöfana, snöflaga, snöflak, snöflanga, snöflasa, snöflock, snöflinga. snöfäck, snöfnyk, snöfnåk, snöfond, snöfnyk, snöfylle, snöfåk, snöfäll, snöfält, snöfördelning, snöföre, snöglopp, snöglusk, snöglutta,snögnutta, snöhagel, snöhav, snöhölje, snöig, snöil, snöis, snökaos, snökaka, snökalott, snökam, snökant, snökappa, snökarm, snöklamp, snöklatt, snöklädd, snöklick, snöklimp, snöklump, snöklunga, snökorn, snökova, snökristall, snölager, snölega, snömassa, snömatta, snömodd, snömängder, snömörja, snönederbörd, snöoväder, snöpartikel, snöpuder, snöplätt, snöras, snörik, snörusk, snörygg, snöränna, snörök, snösamling, snösinder, snöskikt, snöskorpa, snöskred, snöskur, snöslabb, snöslask, snösmål, snösmula, snösort, snlstoft, snöstorm, snösträng, snöstöp, snötoppad, snötäcke snötyngd, snötillgång, snösörja, snötöcken, snövall, snövirvel, snövålm, snöväder, snöyra, aprilsnö, blidsnö, blötsnö, djupsnö, drivsnö, flygsnö, gallsnö, glittersnö, hårdsnö, hörstsnö, jungfrusnö, kanonsnö, klabbsnö, knarrsnö, konstsnö, kornsnö, kramsnö, lössnö, nysnö, piggsnö, polarsnö, rinnsnö, rötsnö, silversnö, skarsnö, skuggsnö, slaggsnö, spårsnö, pudersnö, torrsnö, trindsnö, vintersnö, vårsnö, yrsnö, månsilver.

Fler avsnitt