Skolsekretessen en absurd härdsmälta
Det är så orimligt att det låter som ett skämt. Alla uppgifter om skolor i Sverige har sekretessbelagts.
Den som vänder sig till Skolverket kommer, från och med idag, inte kunna få uppgifter om hur många elever som går på en viss skola eller hur stor andel behöriga lärare som jobbar på skolan. Inte ens på kommunnivå lämnas statistiken ut.
Anledningen är en förvaltningsrättslig härdsmälta. Det började med att domstolen slog fast att uppgifter som till exempel betygsgenomsnitt är en företagshemlighet hos friskolorna. Skolverket i sin tur anser att alla skolor måste hanteras på samma sätt – får myndigheten inte publicera uppgifter om friskolor, då ska samma sak gälla för de kommunala. Härdsmältan är ett faktum.
Tack och lov finns det politiker som inser det orimliga i situationen. Reglerna måste ändras och Skolverket har fått en läxa. Redan på fredag ska myndigheten lämna ett förslag till regeringen på hur hemlighetsmakeriet kan stoppas. Nya regler ska snabbt tas fram.
Flera debattörer har ondgjort sig över bristen på insyn i skolornas verksamhet. Det handlar inte bara om argument som att skattebetalarna har rätt att veta hur offentliga medel används. När uppgifter nu plötsligt försvinner blir det också tydligt hur viktiga de är i praktiken, i människors liv, inte minst för den som står i begrepp att välja skola. Är det en skola som eleverna trivs så bra på att de stannar hela skoltiden? Eller är det tvärtom en skola där många hoppar av i förtid? Hur hög andel legitimerade lärare har skolan? Skolvalet är avgörande för våra barns framtid och många engagerar sig för att skaffa information och kunna göra ett väl övervägt val.
Journalistförbundet har under lång tid kritiserat bristen på insyn i friskolorna. Vi har upprepade gånger pekat på det faktum att privatiseringen av skolor och andra offentliga verksamheter gör att insynen i verksamheterna kraftigt begränsas. Redan innan dagens totala mörkläggning har det nämligen varit problem att få tillgång till uppgifter från friskolor. Politikerna har lyssnat och utrett just frågan om insynen i friskolor. På utbildningsminister Anna Ekströms bord ligger därför redan ett färdigt lagförslag med titeln ”Offentlighetsprincipen ska gälla i fristående skolor”. Hon fick ärva lagförslaget av sin företrädare Gustav Fridolin och det är hög tid att hon nu dammar av det, och skickar en proposition till riksdagen. Allt annat vore orimligt.
Sannolikt klaras härdsmältan ut den här gången. Men den visar oss något större: Öppenhet och offentlig insyn måste värderas högre i konsekvensanalyser inför beslut. Detta för att inte riskera en ny kollaps på något annat område. Det kommer Journalistförbundet jobba vidare för.
Hanna Nyberg
Ordförande för Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp
