När ska journalisterna varudeklareras?
Det borde rimligen ligga i allmänintresset att veta om journalisten som bevakar valrörelsen har en egen bakgrund i till exempel ett politiskt ungdomsförbund, vad sportreportern har för eventuella lagsympatier eller vilka aktier näringslivskrönikören äger.
Ändå handlar nästan alltid diskussionen om mer transparens att det är de så kallade påtryckarna – PR-konsulter, pressekreterare och lobbyister – som med stöd av lagstiftning ska registreras och berätta om sina uppdragsgivare.
I veckan arrangerade Publicistklubben ett samtal om PR-konsulter, lobbyister och spinndoktorer, och återigen kom frågan om obligatorisk registrering av lobbyister upp. Det finns en del goda argument för en sådan lagstiftning – och minst lika många emot. Vad som däremot sällan tas upp i dessa sammanhang är öppenhet om journalisters bakgrund, intressen och lojalitetsband.
Själv känner jag bara till två svenska publikationer som öppet redovisar detaljerad information om sina skribenter: Medievärlden och Makthavare.se – där jag själv är chefredaktör.
En bakgrund inom politiken gör inte nödvändigtvis en journalist mindre trovärdig. Tvärtom kan det ge större förståelse för den många gånger märkliga logik som råder inom partierna. På samma sätt behöver inte egenintresse i vissa företags väl och ve diskvalificera en reporter från att ge relevanta och sakliga analyser om börsutvecklingen. Men för läsaren, tittaren och lyssnaren ger kunskapen om dessa förhållanden bättre förutsättningar att bedöma nyhetsrapporteringen.
På Makthavare.se skriver människor som till vardags pluggar eller arbetar med journalistik, politik eller opinionsbildning. Några – som jag själv – har en egen bakgrund inom partipolitiken. Andra är just journalister, akademiker eller har andra yrken. Men som läsare kan man med en knapptryckning få fram denna information, och ofta mer därtill.
För oss är denna transparens en självklarhet. En del av vår publicistiska idé är att bedriva journalistik utan att alla skribenter har journalist som yrkesidentitet. Men för att läsarna ska kunna bedöma om det vi skriver håller verkshöjd måste vi vara helt öppna med vilka vi är.
Själv välkomnar jag en fortsatt diskussion om hur mediekonsumenter kan få bättre koll på eventuella sympatier och utgångspunkter som ligger bakom placerade nyheter. Men låt det då inte stanna vid genomlysning av de så kallade påverkarna. Rikta också ljuset in mot redaktionerna.
Jonas Morian
frilansskribent, kommunikationsrådgivare och chefredaktör för Makthavare.se